Skära med osthyvel – eller göra reformer?

”Många ålänningar är oroliga för språket och ekonomin”, säger Ålands Framtids partiordförande Axel Jonsson i en intervju i Ålandstidningen.

Det skrämmer honom att ekonomin inte är ”i skick” och det är enligt honom Socialdemokraternas fel, om man får tro artikeln. Receptet är att skära ner i den offentliga konsumtionen med fem procent. Jonsson talar om att näringslivet ska stimuleras genom att befolkningen får ökad köpkraft.

Att offentlig sektor ska bantas och att det ska gynna företagen är ett mantra från partiet. Det är lätt att kasta ut en sådan floskel utan ”bevis”, men då missar man för det första att den offentliga konsumtionen har stor betydelse för näringslivet och för det andra att arbetslösheten riskerar att stiga om bantandet blir för omfattande. För det tredje talar man inte om vad som då försämras i den allmänna servicen och hur det kan påverka näringslivet..

(S) har tillsammans med de andra två regeringspartierna lagt krutet på reformer som strukturellt förbättrar: En sammanhållen socialtjänst, utökad tandvård, driftsprivatiserad skärgårdstrafik och digital agenda. Fokus har legat på bättre service och mer samarbete, men förstås också på ekonomi både för medborgare och landskap.

Tittar bara på siffror

Det politiska ÅF-målet är att skära med osthyveln. Här finns bara en enda överskuggande reform: Att lämna Finland därhän. Var är medborgarperspektivet på de föreslagna nedskärningarna? ÅF kastar bara fram en siffra på hur mycket som borde sparas utan vidare analys om vad som skulle hända. (Detta upprepar sig från stadspolitiken). Om det vore så enkelt att bara titta på röda och svarta siffror, utan att behöva ta ansvar för vilka funktioner ett samhälle behöver och om det är realistiskt att de skulle fungera om man lade mindre resurser till dem!

Men i Ålands Framtid verkar ingen tänka så. Nej, man koncentrerar sin energi på att lantrådet har varit på en tillställning där det pratades finska....

Inget problem

Jag har faktiskt full respekt för ÅFs visioner för självständighet. Åland utvecklas ju sakta men säkert och får större självbestämmande. Det har jag inga problem med i sig. Att ta över behörigheter i rätt takt, när medborgarna vill, är något som Socialdemokraterna också är för.

Men precis som journalisten Kerstin Österman skriver i sin kolumn i anslutning till artikeln är det sannolikt att förvaltningen växer i takt med självständighetsivern. Det är ju inte svårt att göra det antagandet. Ekvationen som inte går ihop i Jonssons politik är att vi ska ta hand om en massa mer själva men samtidigt skära ned med fem procent. Det låter alltså som om det finns massor med onödiga funktioner i landskapets verksamhet? Det vore mycket intressant att få ta del av Ålands Framtids specifikation över vad som ska vara borta från landskapsförvaltningen när deras självständighetsvision blivit verklighet.