Det känns ELÄNDIGT.
Lördag eftermiddag, humöret på topp. Kommer hem från stranden (23 grader i vattnet). Ser fram emot en stunds allsvensk fotboll på TV. Svenska mästarna MFF mot "åländska" DIF.
Men när jag sätter på TVn har matchen just avbrutits på grund av fem knallskott som kastats från publikhåll. Ett "detonerade" i närheten av en TV-fotograf, ett mitt bland en massa supportrar.
Hela allsvenskan får lida av det här. Vem vill ta barnen med på allsvensk fotboll? När tappar fotbollsälskarna intresset?
Själv hade jag tänkt att det skulle vara kul att se en av GAIS bortamatcher i Stockholm (finns två och välja på).
För några år sedan stormade AIK-supportrar en GAIS-sektion på Gamla Ullevi. Djurgårdare har skämt ut sig många gånger i Göteborg - en gång blev jag själv "offer".
Nu tappade jag faktiskt lusten att fara till Stockholm....
Nä, det får bli IFK på WHA. Måtte vi aldrig få uppleva något liknande här.
Anders Hallbäck, musiker, gospel- och badfantast
lördag 30 juli 2011
fredag 29 juli 2011
Vi mötte Göran....
Mycket kan sägas om Göran Persson, Sveriges förre statsminister/finansminister/skolminister. Kunnig - var det första ord jag kom och tänka på efter lagtingsgruppens träff med honom igår på Sveriges konsulat.
Han hade bra koll på Åland och åländsk politik och frågor som berör oss, som energi- och miljöfrågor.
Vi pratade om hur det var då, när Persson regerade, och nu när Reinfeldt gör det. Om socialdemokraternas framtid och borgerlighetens framgångsvåg i Europa och hur den ska stoppas....
Åländska kyrkor var anledningen till Perssons resa hit. Kunde inte låta bli att tänka på min gode far, som varje bilsemester stannade till vid en mängd stora och små kyrkor, något som intresserade honom mycket. Och på vår Gotlandssemester för några veckor sedan, vad gör jag? "Tvingar" in mina ungar i en medeltida kyrka där....men jag håller med Persson: Nog är det imponerande vad fattigt folk lyckades åstadkomma i form av ståtliga kyrkbyggnader! (Min favoritkyrka är f ö Hammarlands)....
torsdag 28 juli 2011
Träffar f d statsminister idag
Idag är vi åländska socialdemokrater inbjudna till Sveriges generalkonsulat för att träffa semestrande f d statsministern/finansministern/skolministern Göran Persson. Ska bli intressant. Återkommer med mera....
tisdag 26 juli 2011
Kompetenta män
Återigen får man läsa det i åländsk media: Att socialdemokraterna har svaga män. Det är Nina Smeds och Johan Bladh som skriver om detta när de spekulerar i hur nästa landskapsregering skall se ut (21.7). (S) har inga manliga ministerämnen, menar hon.
Därför publicerar nu hallbackspojken.blogspot.com stolt en lista på alla kompetenta män i partiet som kaniderar i höstens val:
Christian Beijar, Birger Dahlin, Kalle Fogelström, Mats Granesäter, Anders Hallbäck, Igge Holmberg, Fjalar Karlsson, Henrik Löthman, Daniel Macharia, Kjell Sjöblom, Henrik Lagerberg, Johan Stark, Lasse Westeson, Sven Sjöblom, Rolf Söderlund, Teddy Donobauer, Kristoffer Gottberg, Peter Karlsson, Anders Stenmark, Anders Ericson, Karl Fagerholm, Bill Flöjt, Leif Höglund, Dan Jansén, Kjell Nyberg, Jan T Mattsson, Martin Nilsson och Göte Winé.
Om Nina Smeds har koll på all vår kompetens låter jag vara osagt. Nu väntar vi med spänning på listan över Nya Ålands alla framstående kompetenta manliga reportrar....
måndag 25 juli 2011
Inte fel att uttrycka sin fasa
Det finns en anledning till att tidningar i hela världen försöker förklara och förstå morden på de unga socialdemokraterna i Norge. Våra lokala tidningar är inget undantag.
Man ska kanske vänta med den djupgående analysen.
Men det är inte fel att uttrycka sin fasa och stå upp för mänskliga rättigheter.
Därför beklagar jag djupt att en del anser att min och Camilla Gunells insändare igår var för "politisk".
Är dock glad för att få stöd också: Läs Carina Aaltonens blogg med kommentarer.
Man ska kanske vänta med den djupgående analysen.
Men det är inte fel att uttrycka sin fasa och stå upp för mänskliga rättigheter.
Därför beklagar jag djupt att en del anser att min och Camilla Gunells insändare igår var för "politisk".
Är dock glad för att få stöd också: Läs Carina Aaltonens blogg med kommentarer.
söndag 24 juli 2011
Kristen....och främlingsfientlig????
Det är förstås besvärande för Fremskrittspartiet, Norges motsvarighet till Sannfinländarna, att en av deras före detta medlemmar begår ett av de värsta terrordåden i europeisk historia.
Han kallar sig också ”kristen” fundamentalist.
Många höjer förstås på ögonbrynen: Kristen? Hur kan det gå ihop?
Som av en händelse har jag just läst Helle Kleins bok ”Längtan efter mening” - en mycket intressant analys av svenska Kristdemokraterna. Partiet hade en framgångsvåg under slutet av 1990-talet. Då hade f ö Ny Demokrati före dess haft sin uppgång och sitt fall.
Inom kristdemokraterna har motståndet mot andra kulturer varit starkt. En medlem i partistyrelsen ansåg t ex på 90-talet att ”minareter uttrycker något hotfullt” (till skillnad från kyrktorn). En kommunfullmäktigeledamot i Örebro varnar för att muslimerna ska ”ta över”. Det finns många fler exempel.
I början av Kristdemokraternas existens (1960-talet) var det ännu värre. Det varnades för ”icke-vita raser”. När Expressen avslöjade att en före detta nazist satt i partiledningen skulle en av partiets grundare, Lewi Pethrus, förklara sig:
”Nazismens aktivitet för att undanröja smutslitteratur och moralupplösande film med mera var det ju inte något ont uti. Det var ju snarare det som gjorde att även kristna stödde deras program”.
Detta handlar alltså om Kristdemokrater, inte Sverigedemokrater, märk väl.
Förhoppningsvis har KD blivit ett modernare, främlingsvänligare parti. Kanske extremisterna har flytt till SD.
Men det finns en reaktionär ”kristen” höger, kända även för t ex sin homofobi. Jag skriver kristen inom citationstecken, för för mig har inte de här åsikterna något med kristendom att göra. Jag blir också upprörd över att alla dessa främlingsfientliga partier har mage att kalla sig ”demokrater”.
Slutligen, jag vill starkt rekommendera Anders Lindbergs ledare i Aftonbladet. Han slår huvudet på spiken:
”Anders Behring Breivik är ensam ansvarig för sina handlingar. Men de kan inte förstås om man inte också förstår det politiska klimat i vilket de utförts, och som finns i både Norge och Sverige”.
Som Lindberg påpekar ansåg Lasermannen, som sköt ihjäl elva mörkhyade människor i Sverige, att han hade ett "politiskt stöd" från Ny Demokrati....
Han kallar sig också ”kristen” fundamentalist.
Många höjer förstås på ögonbrynen: Kristen? Hur kan det gå ihop?
Som av en händelse har jag just läst Helle Kleins bok ”Längtan efter mening” - en mycket intressant analys av svenska Kristdemokraterna. Partiet hade en framgångsvåg under slutet av 1990-talet. Då hade f ö Ny Demokrati före dess haft sin uppgång och sitt fall.
Inom kristdemokraterna har motståndet mot andra kulturer varit starkt. En medlem i partistyrelsen ansåg t ex på 90-talet att ”minareter uttrycker något hotfullt” (till skillnad från kyrktorn). En kommunfullmäktigeledamot i Örebro varnar för att muslimerna ska ”ta över”. Det finns många fler exempel.
I början av Kristdemokraternas existens (1960-talet) var det ännu värre. Det varnades för ”icke-vita raser”. När Expressen avslöjade att en före detta nazist satt i partiledningen skulle en av partiets grundare, Lewi Pethrus, förklara sig:
”Nazismens aktivitet för att undanröja smutslitteratur och moralupplösande film med mera var det ju inte något ont uti. Det var ju snarare det som gjorde att även kristna stödde deras program”.
Detta handlar alltså om Kristdemokrater, inte Sverigedemokrater, märk väl.
Förhoppningsvis har KD blivit ett modernare, främlingsvänligare parti. Kanske extremisterna har flytt till SD.
Men det finns en reaktionär ”kristen” höger, kända även för t ex sin homofobi. Jag skriver kristen inom citationstecken, för för mig har inte de här åsikterna något med kristendom att göra. Jag blir också upprörd över att alla dessa främlingsfientliga partier har mage att kalla sig ”demokrater”.
Slutligen, jag vill starkt rekommendera Anders Lindbergs ledare i Aftonbladet. Han slår huvudet på spiken:
”Anders Behring Breivik är ensam ansvarig för sina handlingar. Men de kan inte förstås om man inte också förstår det politiska klimat i vilket de utförts, och som finns i både Norge och Sverige”.
Som Lindberg påpekar ansåg Lasermannen, som sköt ihjäl elva mörkhyade människor i Sverige, att han hade ett "politiskt stöd" från Ny Demokrati....
lördag 23 juli 2011
Politiskt dåd som skakar demokratin
Det är svårt att förstå att det kunde hända: Att socialdemokratiska unga som samlats för bad, politiska diskussioner och lägerliv skjuts ned brutalt av en fascistisk galning som hatar det multikulturella samhället.
84 unga människor.
Detta är (ännu) en väckarklocka! Vi måste stoppa högerextremismen i alla dess former och det nu! De som odlar de här åsikterna och gör dem rumsrena måste också ställas till svars.
Frågan måste ställas: Har vi en riktig demokrati när unga politiskt aktiva blir mördade, skadade och trakasserade för sin åsikt?
Mina tankar går till alla drabbade, anhöriga och förstås till Arbeidernes Ungdomsfylking!
måndag 11 juli 2011
Välfärd = sänkt skatt och högre avgifter?
Sänk skatten! Så ”stannar pengarna ute i samhället och hjulen snurrar på”. Det är receptet som Ålandstidningens chefredaktör Niklas Lampi bjuder på i en ledare om näringspolitik 8.7.
Det är tydligen kommunalskatten som ska sänkas så att företagare har råd att vara företagare. Åtminstone borde detta utredas, menar chefredaktören.
Det verkar ha undgått Lampi att många kommuner kämpar med ekonomin. Om kommunernas inkomster minskar så minskar utrymmet för den nordiska välfärd som de flesta av oss hyllar (t ex liberalernas socialminister Katrin Sjögren i samma tidning).
Och också Lampi, faktiskt. I en ledare i slutet av januari prisar han den nordiska välfärden: ”.... det är mot Norden blickarna nu riktas. Folkhemmet som både Finland och Åland importerat från Sverige har inte stått i vägen. Det har i stället visat sig förändringsbenäget och slagit många högljudda kritiker på fingrarna”.
Lampi hyllar svenska moderater och menar att de lyckats med konststycket att sänka skatterna och behålla välfärden. Många försämringar inom t ex skolväsendet och för arbetstagare, arbetslösa och långtidssjuka talar om det motsatta.´
Förstås måste man fråga sig vad högerpolitiker och debattörer menar med välfärd. Att företagen ska gå med så mycket vinst som möjligt?
Bidrag, som numera är ett skällsord, är inte per definition något felaktigt – det är ett sätt att fördela om resurser. Barnbidrag, handikappbidrag, hemvårdsstöd, arbetslöshetsunderstöd, bostadsbidrag, starta-eget-bidrag, avdrag för hushållsnära tjänster (också ett slags bidrag)....visst kan man fundera på om allt är nödvändigt och om nivåerna är rätta och rättvisa. Men många bidrag och sociala reformer kan vi med rätta vara riktigt stolta över! De är en del av den välfärd som också svenska moderater skryter om när de är utomlands!
Lampi har helt rätt i att bidragspolitiken skall ifrågasättas. Används skattemedlen som landskapets näringsavdelning förvaltar på rätt sätt? Det är jättebra att Ålandstidningen ligger på och ställer den frågan, om och om igen. Den som följer åländsk politik vet att socialdemokraterna, med Barbro Sundback och numera Camilla Gunell i spetsen, har drivit linjen om att förändra strukturen på näringsavdelningen hårt under många, många år.
Men sänka kommunalskatten? Det kan inte vara den enda saliggörande lösningen för att få ”pengarna ska stanna i samhället”. Här måste man ju också fråga sig: Vad är samhället? Är inte kommunen lika med alla vi medborgare i samhället, Niklas Lampi?
Och med minskade inkomster till kommunerna måste också fler följdfrågor komma: Vilken service ska försämras? Vilka avgifter skall höjas och vem drabbas av det? Vilka investeringar skall vi skjuta på? Vad av allt vårt gemensamma ska säljas ut?
Jag har skrivit det på min blogg förr, men exemplet tål att upprepas: Svenska riksdagens utredningstjänst räknade ut att den sänkta restaurangmomsen i Sverige sannolikt skapade 3.000 nya jobb. Med tanke på hur mycket mindre inkomster det gav till samhället, kostade varje nytt arbetstillfälle 1,5 miljon kronor. För den summan hade man kunnat anställa FYRA undersköterskor inom äldreomsorgen.
Politiken går alltså ut på att 1 jobb i privat sektor är bättre 4 jobb i offentlig sektor. Pengarna kanske stannar i Niklas Lampis s k ”samhälle”, men säg inte att den gemensamma välfärden gynnas.
Det är tydligen kommunalskatten som ska sänkas så att företagare har råd att vara företagare. Åtminstone borde detta utredas, menar chefredaktören.
Det verkar ha undgått Lampi att många kommuner kämpar med ekonomin. Om kommunernas inkomster minskar så minskar utrymmet för den nordiska välfärd som de flesta av oss hyllar (t ex liberalernas socialminister Katrin Sjögren i samma tidning).
Och också Lampi, faktiskt. I en ledare i slutet av januari prisar han den nordiska välfärden: ”.... det är mot Norden blickarna nu riktas. Folkhemmet som både Finland och Åland importerat från Sverige har inte stått i vägen. Det har i stället visat sig förändringsbenäget och slagit många högljudda kritiker på fingrarna”.
Lampi hyllar svenska moderater och menar att de lyckats med konststycket att sänka skatterna och behålla välfärden. Många försämringar inom t ex skolväsendet och för arbetstagare, arbetslösa och långtidssjuka talar om det motsatta.´
Förstås måste man fråga sig vad högerpolitiker och debattörer menar med välfärd. Att företagen ska gå med så mycket vinst som möjligt?
Bidrag, som numera är ett skällsord, är inte per definition något felaktigt – det är ett sätt att fördela om resurser. Barnbidrag, handikappbidrag, hemvårdsstöd, arbetslöshetsunderstöd, bostadsbidrag, starta-eget-bidrag, avdrag för hushållsnära tjänster (också ett slags bidrag)....visst kan man fundera på om allt är nödvändigt och om nivåerna är rätta och rättvisa. Men många bidrag och sociala reformer kan vi med rätta vara riktigt stolta över! De är en del av den välfärd som också svenska moderater skryter om när de är utomlands!
Lampi har helt rätt i att bidragspolitiken skall ifrågasättas. Används skattemedlen som landskapets näringsavdelning förvaltar på rätt sätt? Det är jättebra att Ålandstidningen ligger på och ställer den frågan, om och om igen. Den som följer åländsk politik vet att socialdemokraterna, med Barbro Sundback och numera Camilla Gunell i spetsen, har drivit linjen om att förändra strukturen på näringsavdelningen hårt under många, många år.
Men sänka kommunalskatten? Det kan inte vara den enda saliggörande lösningen för att få ”pengarna ska stanna i samhället”. Här måste man ju också fråga sig: Vad är samhället? Är inte kommunen lika med alla vi medborgare i samhället, Niklas Lampi?
Och med minskade inkomster till kommunerna måste också fler följdfrågor komma: Vilken service ska försämras? Vilka avgifter skall höjas och vem drabbas av det? Vilka investeringar skall vi skjuta på? Vad av allt vårt gemensamma ska säljas ut?
Jag har skrivit det på min blogg förr, men exemplet tål att upprepas: Svenska riksdagens utredningstjänst räknade ut att den sänkta restaurangmomsen i Sverige sannolikt skapade 3.000 nya jobb. Med tanke på hur mycket mindre inkomster det gav till samhället, kostade varje nytt arbetstillfälle 1,5 miljon kronor. För den summan hade man kunnat anställa FYRA undersköterskor inom äldreomsorgen.
Politiken går alltså ut på att 1 jobb i privat sektor är bättre 4 jobb i offentlig sektor. Pengarna kanske stannar i Niklas Lampis s k ”samhälle”, men säg inte att den gemensamma välfärden gynnas.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)