Busstrafik för alla stadsbor

I tisdagens tidning skriver boende på Odalgården om hur svårt det är för dem att kunna åka med stadsbussen eftersom den sedan ett par år tillbaka inte längre går längs med (gamla) Godbyvägen. Visserligen stannar bussarna till och från Godby vid er närmaste hållplats, men turtätheten är rätt gles och det är ett långt uppehåll mitt på dagen.

Detta är förstås mycket olyckligt. Inom mitt parti, socialdemokraterna, har vi arbetat hårt för en bättre busstrafik, men tyvärr inte fått gehör. Ert exempel visar att det var bra med avgiftsfri buss eftersom stadsbussen då hann med en längre rutt med fler hållplatser på samma tid (ingen tidsåtgång för att ta betalt).

En vettig kollektivtrafik i Mariehamn måste få kosta mer än idag, för som ni skriver, man ska tänka på er som är gamla. Jag bor själv på Godbyvägen så jag förstår ert problem med att ta er med rullator till en busshållplats som är flera hundra meter bort, inte minst vintertid.

De äldre på Åland, inte bara i staden, skulle behöva få tillgång till en servicelinje, en anropsstyrd mindre buss som är anpassad för människor som har någon form av funktionshinder. Detta talade jag för i en av landskapsregeringen utsedd referensgrupp för kollektivtrafik som jag satt i under förra mandatperioden.

Jag tänker inte ge mig när det gäller detta. Som ledamot i infrastrukturnämnden och förste ersättare i socialdemokraternas stadsfullmäktigegrupp ska jag göra vad jag kan för att argumentera för er sak och lägga förslag på förbättringar så fort som möjligt. Busstrafiken ska vara till för alla Mariehamnare.

Spänning och gemyt - nu tar vi guld!!

Snart vet vi - om IFK Mariehamn lyckades vinna finska ligan i fotboll. Det är nästan så att jag har lust att skriva att det är en historisk match, men eftersom jag som språkpolis inte kan förstå hur något kan bli historiskt på förhand så gör jag inte det ;)

Med åländska mått mätt har det var lite hype sen bortasegern mot Lahtis i måndags kväll. Då förstod vi att IFK kan avgöra utan att vara beroende av andra resultat i sista omgången. Aldrig har jag träffat så många halvt eller helt ointresserade som nu ska gå på match. (Vädret blir en utmaning idag, ser jag på prognosen, men det skiter vi i....)

Själv står jag i klacken som vanligt. Säkerligen kommer det att vara trångt och trevligt där - hoppas också på positivt hejande och mycket sång (det är därför jag står där). Jag har stått i klacken i ganska många år nu, men i år var första året som medlem i GMM. Ganska bra säsong att inleda med.

Med 35 års erfarenhet av läktarkultur måste jag säga att det 99 gånger av 100 är trevligt och gemytligt att gå på WHA. Imorgon lär ju inte alla få sittplats, men oroa er inte, man orkar stå i 90 minuter. Fotboll ska ses stående, du slipper bli kall om rumpan!

Jag ska inte gå in så mycket på fotbollsanalys - det är andra så mycket bättre på. Jag vill egentligen mest säga att "den 12e spelaren", publiken, kan ha en avgörande roll att spela. Det är inte alltid antalet människor som avgör, utan hur mycket och hur man hejar. Så låt oss heja fram IFK till GULD! Det blir i så fall fantastiskt!

Här är årets badplatser

Att samla på badplatser är en kul hobby :) Här hittar du årets lista och mot slutet av sommaren kommer en topplista. Tipsa mig gärna om fina ställen!

ÅLAND

Lilla Holmen

Hemmabadet. Här badar vi vinterbadare året om. Området har sin charm i alla väder, men när det är kallt i luften föredrar man faktiskt nordanvind, eftersom man då kan ta skydd i omklädningsbåsen på bryggan. Långgrunt, fin sandstrand och lekskepp. Passar alla åldrar.

Gullvivan, Brändö

Vid hotell Gullvivan på Brändö kan man ta sig ett dopp ett stenkast från receptionen. Bra botten och fin miljö med bastu vid strandkanten.

Kallviken, Jomala

Som namnet antyder kan det kännas kallt i vattnet (om man är känslig för det). Det kan blåsa på ordentligt här, men eftersom jag badar vid en privat brygga så kan jag gå upp till mina kompisar efteråt och få nåt värmande i mig.

Espholm

En av favoritbadplatserna på Åland. Badplatsen har fina faciliteter, en liten sandstrand men också stora gräsytor, grillplats och toalett. Tyvärr är botten ganska dyig. Det är enda minuset, för miljön och utsikten över fjärden är makalöst fin. Det är bäst med kvällsbad här eftersom stranden ligger åt väster.

Ytterbyviken, Jomala

Ny och positiv bekantskap för mig. Nära att komma hit från staden, men ändå lite vid sidan av ”allfartsvägarna”. Längst ute på bryggan finns en bastu med stege i vattnet, men det går förstås bra att gå i från stranden. Stora ytor för pick-nick eller solande.

Småholma, Möckelö

Barn- och hundvänlig strand ett stenkast från Mariehamn. Just nu byggs många nya hus i närheten vilket gör att trafiken är tät. Stranden i sig är dock sällan full med människor, men detta kanske förändras när folk flyttar in i de nya husen?

SVERIGE

Årsta havsbad

I en sluttning norr om Nynäshamn hittar man en stor badplats som sköts av stugägarna runtikring. De har lyckats bra, för stället är verkligen inbjudande. Möjlighet att byta om ute på bryggorna som har fina bänkar.

GOTLAND

Sjaustru

På östra Gotland ligger denna fina sandstrand. Lär vara populärt nakenbad, så det får man ha i åtanke. Långgrunt och bra botten. Polisfackets camping ligger i närheten, så man kan känna sig trygg ;)

När

På sydöstra Gotland hittar man en av öns alla långa sandstränder. Här var det så långgrunt att det var svårt att få vatten över knäna. Omgivningen, med hamnen i söder och fyren och naturreservatet i öster är mycket vacker.

Liste ängar

En välordnad badplats med stenpirar med stegar för att ta sig i. Söder om badet ligger ett naturreservat, där man bland annat kan söka efter den sällsynta växten svensk ögontröst.

Kyllaj

En badplats som lär vara populär bland lokalbefolkningen. Här kan du gå i från stranden eller gå ut på bryggor och ta dig snabbare ut till djupt vatten. Fina faciliteter och gräsytor för t ex pick-nick.

Bungeviken

Gotlands nordostligaste strand omgivs av sommarstugor och det är lagom cykelavstånd på lummiga skogsvägar från närmaste tätorten Fårösund. Finkornig sand och vy mot öppet hav.

Bungenäs

På en udde ligger ett märkligt område som varit både kalkbrott och militärområde. Numera ett populärt utflyktsmål och visst fanns det en liten stenig badstrand här i en skyddad hamn. Inte så lätt att ta sig i, men ett spännande ställe.

Sigsarve

Ligger på den nordvästra kusten och stenigare strand får man leta efter. Naturen är karg och storslagen. Man känner sig verkligen liten vid den branta kusten. En solig och vindstilla dag kan det bli varmt på eftermiddagen. Svårt att ta sig i vattnet på hala stenar, men det kompenseras av hur vackert det är.

Bondi beach i Fårösund

I Fårösund finns en välordnad badplats som passar både för stora och små. Fina gräsytor och bänkar och i parken ovanför finns en trevlig liten lekplats.

Fårösunds båtklubb

Vill man bada på djupt vatten direkt går man ut på bryggan och längst ut finns en bra stege. Här lär traktens vinterbadare tydligen häcka. Utmärkt för morgondopp för då värmer solen dig rakt i ansiktet.

Blå lagunen i Ar

Ett riktigt turistmål har det vattenfyllda kalkbrottet på nordvästra Gotland blivit. Lätt att ta sig till stränderna och fint och klart vatten. Men det är inget ställe där du får vara ifred, om du inte är där tidigt på morgonen eller när det regnar.

Gustafsvik i Visby

Längs strandpromenaden finns en lagom stor strand med fin brygga ut till djupt vatten. Ett stort plus för handikapprampen ned i vattnet.

Anförande om hållbarhetsbokslutet

Anförande i stadsfullmäktige 26.4.2016

Bästa fullmäktige

Att läsa stadens bokslut är glädjande på många sätt: Årsbidraget blev 4,5 miljoner bättre än väntat, räkenskapsperiodens resultat blev 4,6 miljoner bättre än väntat, lånebördan minskade med över sju miljoner! Och samfundskatteinkomsterna har ökat med 2,7 miljoner. Det går bättre för Mariehamn än på länge, skulle man kunna säga.

Det är också glädjande att läsa hållbarhetsbokslutet.

Det finns fem miljömål varav det första är att MINSKA KOLDIOXIDUTSLÄPPEN.

Det beskrivs så här: Stadens övergripande klimatmål är att utsläppen av växthusgaser per invånare från verksamheter som staden kan kontrollera efter den 31 december 2017 är 75 % lägre än de uppskattade utsläppen 2002. Det skrivs vidare att "Åtgärder som syftar till att minska bidragen till klimatförändringar måste därför prioriteras".

Mariehamns stad har gjort mycket bra här, förstår man av bokslutet. Andelen biobränsle i fjärrvärmesystemet har ökat och man använder grön el. Energiförbrukningen har minskats med 30 % under förra mandatperioden, mycket tack vare personalens goda insatser. Inom staden har man testat elbilar och elcyklar och det talas om att välja bränslesnåla fordon när de ska förnyas och att minska körsträckorna.

Ingenstans ser jag däremot att man nämner kollektivtrafiken, mer än hur mycket utsläpp den står för. Det kan ju förstås bero på att den inte varit någon framgångssaga de senaste åren. Men i ett bokslut ska ju både positiva och negativa saker framgå.

I texten om Infrastrukturnämnden och vilka mål som uppfyllts kan man däremot läsa: Medborgarundersökningen 2015 gav ett högt betyg för stadens service. För skötsel av gator och vägar samt kollektivtrafik var resultatet dock märkbart sämre än tidigare och lite senare fortsätter det: För kollektivtrafikens del har konceptet ändrats helt med färre bussar, kortare rutter och nya passageraravgifter, men samtidigt också betydligt lägre kostnader för staden.

Vi vet de flesta av oss hur otroligt mycket resandet minskade när de här försämringarna genomfördes. 4 av 5 passagerare slutade att åka.

Vårt mål säger alltså att utsläppen av koldioxid ska minska i de fall staden kan göra något. Vi vet inte säkert, men det är rimligt att anta att bilkörandet ökat när folk slutat åka buss.

Det här måste vi göra något åt. Vi har en allt starkare ekonomi. Det är bra med budgetdisciplin och ramar som hålls, men vi måste också våga förbättra de verksamheter som blivit för dåliga.

Det är inte hållbart att ha bussar att snurra runt i stan, som nästan ingen åker med. Vi behöver utöka turerna så att kollektivt resande blir ett alternativ till bilen igen. På längre sikt vill jag att vi också tar bort avgifterna. Goda kommunikationer handlar inte bara om koldioxidutsläpp. Det är också en fråga om social hållbarhet. Att alla människor, oavsett t ex ålder och funktionshinder ska kunna transportera sig i vår stad.

Jag hoppas få se en text om den sociala hållbarheten i nästa års hållbarhetsbokslut.

Håller EU-projektet ihop? Tveksamt..

I ett tal i finländska riksdagen säger Finlands president att EU inte klarar av den okontrollerade invandringen, enligt svenska Tidningarnas Telegrambyrå.

Han fick förstås beröm av sannfinländarna.

Jag håller med på en punkt. EU klarar inte av frågan. EU-länderna tar inte solidariskt ansvar, utan vissa länder har fått ta en större börda. Jag har trott att tanken med EU är att harmonisera länderna, men det verkar vara svårt. Och då börjar jag på allvar fundera: Håller EU som projekt? Jag röstade nej en gång, eftersom jag tycker att den politiska kulturen är väldigt olika i EU-länderna. Visst finns det överstatliga frågor som man gemensamt behöver bestämma om. Miljöförstöring är en sådan sak. Flyktingproblematik kan vara det, men det kan ju finnas andra forum för sådana frågor - ja, t o m på global nivå.

En portugis får fritt ta sig till Finland och söka jobb och bosätta sig här, ja inte bara en utan hur många som nu vill. Samma gäller för greker, polacker och italienare. Men en syrier på flykt som enligt presidenten inte har "omedelbart skyddsbehov" (hur han nu kan ha koll på det) gör invandringen okontrollerad.

Enligt min mening ska vi först och främst ta emot syriern. Det räcker att se bilderna på TV för att förstå varför folk inte kan stanna. Men jag börjar bli tveksam till att den fria europeiska rörligheten är viktigast här. Dessutom, om vi ser krasst ekonomiskt på detta: Välutbildad flykting eller arbetslös östeuropé, vad är bäst för oss?

Många tror mer på en nordisk union. Jag också. Vi kunde vrida klockan tillbaka lite och skapa en stark enhet av Danmark, Finland, Sverige, Norge och Island. Vi kunde ha en generös flyktingpolitik för att visa vägen åt nationalister i mellaneuropa.

Vi kunde slippa ändlösa toppmöten i Europa som bara leder till begränsningar. Vi kunde istället följa vårt samvete och (åtminstone den svenska) tidigare politiken att ta emot invandrare som verkligen behöver hjälp men som också är en resurs.

Naturligtvis behöver även nordiska länder ha "kontroll". Vi behöver jobba mer med integration som fungerar. Här har föreningslivet en stark roll och bättre förutsättningar än byråkratiska myndigheter. Ge dem ansvar och medel för att jobba med integration!

Nu förstår du inte problematiken, kan du tänka. Jo, jag förstår hur många som söker skydd. Jag känner att det är orimligt att bördan enbart ska läggas på grannländer till krigsdrabbade länder. Vore jag toppolitiker som tar beslut om stängda gränser skulle jag brottas med dåligt samvete eftersom det enda rätta är att alla länder i fred hjälps åt.

På Åland finns det politiker som tycker att tjugo (!!!!) flyktingar är en stor börda. Men hallå! Om det var ett par tusen skulle jag förstå det. Men tjugo? Om det kommer tjugo balter, är det ett problem? De kan bara ta färjan....

Om inte Åland, som är en mycket rik region i Europa, kan bidra med att ge flyktingar en ny chans i livet, vem kan då? Vad ska man inte då säga i östra Turkiet??

Nej, det är dags att tala klarspråk. Ja till flyktingmottagning, nej till rasism, njaeee till EU!

Timeout i musikens tecken

"Mediatystnad" kallade min partikollega Miina det som varit sedan valet. Det kan väl stämma för mig också. Val är en urladdning och det första man tänker på veckan efter är inte att gå ut med nya politiska utspel.

Överhuvudtaget är valrörelser extrema på många sätt. Årets åländska val var intressant på många vis men den extrema personfixeringen fortsätter. Det är mycket "jag" i åländsk politik, alldeles för mycket. Partiernas valprogram verkar få allt mindre betydelse.

Nog om det.

Den som känner mig vet att jag inte räds för att framföra mina åsikter. För den som missat det ville jag väcka debatt om åländsk medias styvmoderliga behandling av hårt arbetande körer och gjorde en jämförelse med hur man bevakar idrotten. Journalistiken bidrar i allra högsta grad till vår verklighetsbild - men jag ser en annan verklighet än den som speglas i tidningsmedia när det gäller musiken och sången på Åland. Läs min insändare "Jag hade en dröm".

Vart tog Hallbäck vägen?

Ja, många av er har nog noterat att jag inte är på s-kansliet i vår (mer än som Mariehamnspolitiker och nyvald ledamot i infrastrukturnämnden). Efter sex och ett halvt år som sekreterare kände jag att jag vill ta timeout för att ägna mig åt det jag just nu brinner för och det är...:

Föreningen för Ålands gospel r f, som vi grundade och registrerade i december. Vårt första evenemang är på kommande: Gospelkväll i Hammarland 7 februari - but there´s more to come....

....för vi har tänkt ordna större gospelevenemang på Åland i höst och nästa år. Håll utkik, snart får du veta mer (och vill du bli medlem är det bara att ta kontakt).

Musiklekis på Bel Canto. Jag kommer att jobba på torsdagar för denna förening som har ett härligt utbud av musikkurser för ålänningar i alla åldrar. Där kommer jag också starta med en gospelkör för barn i 9-12-års-åldern. Hoppas att det finns många intresserade! Tipsa alla du känner!

Hoppar in som kantor. Debuten i Hammarland är redan avklarad, med klapp- och klang i Catharinagården....snart blir det som sagt gospelkväll, mera klapp- och klang, ungdomsmässa, ja, vi kommer också att dra en gospelworkshop ute på Lemböte med församlingens konfirmander....

Vill du lära dig spela brukspiano? Hör av dig till mig! Jag har haft elever förr och är villig att ta mig an några entusiastiska elever :)

Som sagt, kanske en aning mediatystnad vad gäller politik, men inte annars. Jag har varit återkommande gäst på min gamla arbetsplats Ålands Radio och pratat om gospel, vad som gör en jullåt till en klassiker och om året som gick i en panel i början av januari. Jag ska faktiskt till radion igen på onsdag och prata om barn och musik. Så det är liv i gubben. Vi syns i en (gospel-)kyrka nära dig, eller varför inte på Lilla Holmen, där jag doppar mig var och varannan dag..