Vad vore väl livet utan sång?
Vissa är talare - andra är sångare - och vissa är både och.
Ålands socialdemokrater har en del riktigt skickliga talare (med Barbro Sundback i spetsen, igår på kongressen var hon verkligen i sitt "esse"). Här har vi ju emellertid konkurrens bland de andra partierna.
Men sångmässigt tror jag att vi saknar motstycke på Åland.
Vi värmde upp lite försiktigt på kongressdagen med både Internationalen och Ålänningens Sång, sedan fortsatte vi med iver på kvällens middag, med Bellman, Wiehe, Tove Jansson, Ewert Taube....
Vi har en sjungande ordförande, en sjungande f d ordförande, en sjungande gruppledare i stadsfullmäktige, en sjungande skolnämndsledamot, en sjungande partisekreterare och flera sjungande styrelsemedlemmar.
Visst var de politiska diskussionerna det som var mest i fokus under gårdagens kongressdag. Det var diskussioner om bl a hälsovården i skärgården, hur man uppmuntrar fler att skaffa barn, hur världsekonomin har drabbat landskapets ekonomi, varför ordet "vegetariskt" väcker sådana känslor, hur länge man skall jobba när man blir äldre och hur mycket man skall jobba när man studerar.
För mig (som ju också är gospelsångare och dirigent) är sången en kraftfull möjlighet att nå ut med budskap. För att nå fram med åsikten att vi kunde minska något på köttätandet föreslog jag den här gamla slagdängan:
"Jag är en vegetarian, jag käkar strå´n och bla´n och dill och astrakan,
gräslök och vitlök och banan, dessutom smackar jag persilja,
om en påse korinter, ner i magsäcken slinter, så blir jag pigg som en sprinter, som om jag käkat banan,
och är du tjocken och feten, så sätt igång med dieten, och släng ifrån dig kotleten, så blir du mager som geten!"
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar