ObS Jessy Hartvik angriper socialdemokraternas tandvårdsreform och oroar sig för kostsamma akuta besök. Det kallar vi skrämseltaktik. Hon ställer grupper mot varandra och tycker att de som har råd och möjlighet ska gå till privat tandläkare.
Socialdemokraterna är inte motståndare till privat tandvård – det är ett missförstånd. Precis som i resten av landet kommer fortfarande en del av kostnaden för privatbesök att ersättas av FPA om vi får bestämma. Vi är övertygade om att många är nöjda med den privata tandvård de får idag.
Den viktiga förebyggande tandvården för barn och unga ska förstås prioriteras . Den kan ske genom årliga besök till profylaxtandskötare eller tandhygienist, som sen kan ge tid till tandläkare om de upptäcker karies (hål i tänderna) eller annan problematik i munhålan. Men framför allt ska man betona det egna ansvaret för munhygienen och att man sköter om sina tänder.
Allmän tandvård är en rättvisereform och viktig hälsopolitik för de i vårt samhälle som har små inkomster. Men om vi skulle resonera som de obundna skulle vi även inom övriga vården bestämma att bara vissa utvalda grupper skulle ha rätt att besöka centralsjukhuset eller hälsocentralen, eftersom andra ”har råd” att gå till privat läkare. Vi tror inte att motivationen då ökar för att betala skatt och bidra till den generella välfärden.
lagtingskandidaterna
nr 9 Ann Eriksson (S), tandskötare
nr 19 Anders Hallbäck (S), partisekreterare
Anders Hallbäck, musiker, gospel- och badfantast
Visar inlägg med etikett skatter. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett skatter. Visa alla inlägg
söndag 2 oktober 2011
lördag 3 september 2011
Erland och budgetslitaget
Liberalen Olof Erland har en förkärlek för att generalisera och skriver i en insändare i Ålandstidningen om socialdemokraternas syn på skatter och välfärd.
Han har hakat upp sig på att en (S)-bloggare skrivit "dela ut" istället för "fördela" eller "omfördela". De senare orden är förstås tydligare och bättre att använda för att beskriva hur välfärdstjänster ska finansieras.
Visst är det skillnad mellan socialdemokraternas och Erlands språkbruk: Han skriver om "budgetslitage" och om att skära i driftskostnader, medan vi i (S) talar om att prioritera de svagaste och beskatta de som har råd om så krävs.
Om man som Erland bara ser siffrorna i landskapets budget som slitage, kan man ju undra om man förstår att det är viktiga verksamheter man skär i....
Om det är att bedriva politik för särintressen (som Erland menar att (S) gör) att förespråka tillräckliga resurser till fattiga pensionärer och ensamstående som inte har råd att gå till tandläkaren, att förespråka avgiftsfri buss för att värna miljön eller att förespråka att skärgårdsbor skall ha en rimlig hälsovårdarberedskap - ja, det får väljarna avgöra.
Socialdemokraterna kallar det generell välfärd. Olof Erland kallar det budgetslitage.
Han har hakat upp sig på att en (S)-bloggare skrivit "dela ut" istället för "fördela" eller "omfördela". De senare orden är förstås tydligare och bättre att använda för att beskriva hur välfärdstjänster ska finansieras.
Visst är det skillnad mellan socialdemokraternas och Erlands språkbruk: Han skriver om "budgetslitage" och om att skära i driftskostnader, medan vi i (S) talar om att prioritera de svagaste och beskatta de som har råd om så krävs.
Om man som Erland bara ser siffrorna i landskapets budget som slitage, kan man ju undra om man förstår att det är viktiga verksamheter man skär i....
Om det är att bedriva politik för särintressen (som Erland menar att (S) gör) att förespråka tillräckliga resurser till fattiga pensionärer och ensamstående som inte har råd att gå till tandläkaren, att förespråka avgiftsfri buss för att värna miljön eller att förespråka att skärgårdsbor skall ha en rimlig hälsovårdarberedskap - ja, det får väljarna avgöra.
Socialdemokraterna kallar det generell välfärd. Olof Erland kallar det budgetslitage.
onsdag 31 augusti 2011
Svar till John om "gratis" tandvård
Hej, John! Tack för dina synpunkter.
(försökte svara på din kommentar direkt under förrförra inlägget, men det vill inte fungera, så därför blir det ett nytt inlägg istället).
Först och främst: Gratis och allmän tandvård är inte samma sak. Jag har aldrig sagt eller förespråkat att vi skall erbjuda gratis tandvård.
Grundavgiften per besök för kommunal tandvård på hälsovårdscentral i resten av Finland är
- högst 7,50 euro när vården ges av en munhygienist
- högst 9,60 euro när vården ges av en tandläkare
- högst 13,90 euro när vården ges av en specialisttandläkare
Utöver grundavgiften debiteras separata avgifter får behandlingar och undersökningar. Avgifterna varierar mellan 6,20 euro (till exempel grundundersökning av tänder) till över 100 euro (proteser).
Jag förespråkar en tandvårdstaxa som motsvarar den i Finland, eftersom jag anser att det är orättvist att vi skattebetalare på Åland får så mycket sämre service än på fastlandet. Det är det som vi i (S) kallar "minst samma välfärd som i riket".
Det fiffiga med skatter är att de som har mycket pengar hjälper till mer än de som är fattiga. När var och en betalar vad sådana här välfärdstjänster kostar blir det väldigt ojämlikt i samhället. Men det är mycket inom den gemensamma sektorn, som kunde göras annorlunda. Läs här nedan (i mitt nya inlägg, vad jag hellre prioriterar bort).
(försökte svara på din kommentar direkt under förrförra inlägget, men det vill inte fungera, så därför blir det ett nytt inlägg istället).
Först och främst: Gratis och allmän tandvård är inte samma sak. Jag har aldrig sagt eller förespråkat att vi skall erbjuda gratis tandvård.
Grundavgiften per besök för kommunal tandvård på hälsovårdscentral i resten av Finland är
- högst 7,50 euro när vården ges av en munhygienist
- högst 9,60 euro när vården ges av en tandläkare
- högst 13,90 euro när vården ges av en specialisttandläkare
Utöver grundavgiften debiteras separata avgifter får behandlingar och undersökningar. Avgifterna varierar mellan 6,20 euro (till exempel grundundersökning av tänder) till över 100 euro (proteser).
Jag förespråkar en tandvårdstaxa som motsvarar den i Finland, eftersom jag anser att det är orättvist att vi skattebetalare på Åland får så mycket sämre service än på fastlandet. Det är det som vi i (S) kallar "minst samma välfärd som i riket".
Det fiffiga med skatter är att de som har mycket pengar hjälper till mer än de som är fattiga. När var och en betalar vad sådana här välfärdstjänster kostar blir det väldigt ojämlikt i samhället. Men det är mycket inom den gemensamma sektorn, som kunde göras annorlunda. Läs här nedan (i mitt nya inlägg, vad jag hellre prioriterar bort).
måndag 22 augusti 2011
Liberal realpolitik
Han kallades "realpolitiskt ansvarstagande" i Nina Fellmans ledare i förra veckan, finansminister Mats Perämaa (lib).
Det blir allt tydligare vad realpolitiken går ut på.
Först med elkabeln, en investering som konsumenterna, fattiga, rika och företagare, skulle betala i stor utsträckning, när den statliga andelen inte blev så hög som lagtinget hade tänkt.
Nu med varningens ord i dagens Nya Åland om att förslaget från finansministeriet om skattehöjningar för de mest välbeställda, på kapitalinkomster och arv, inte är bra för Åland.
Att skatteintäkterna ökar=klumpsumman blir högre=mer pengar till den gemensamma sektorn på Åland är inget för liberalernas starke ekonom.
Det är i och för sig bra att det blir tydligt vem som står på höginkomsttagarnas sida. Men säg inte att (lib) med sina utspel är ett mittenparti. "Mer pengar i plånboken" har åtminstone inte jag märkt av med den liberala ekonomiska politiken, men däremot nedskärningar som kostar både direkt och indirekt.
Men kanske den strama budgeten för 2012 inte blir lika stram om vi får en del av de ökade skatteintäkterna? Eller vad tror du?
Det blir allt tydligare vad realpolitiken går ut på.
Först med elkabeln, en investering som konsumenterna, fattiga, rika och företagare, skulle betala i stor utsträckning, när den statliga andelen inte blev så hög som lagtinget hade tänkt.
Nu med varningens ord i dagens Nya Åland om att förslaget från finansministeriet om skattehöjningar för de mest välbeställda, på kapitalinkomster och arv, inte är bra för Åland.
Att skatteintäkterna ökar=klumpsumman blir högre=mer pengar till den gemensamma sektorn på Åland är inget för liberalernas starke ekonom.
Det är i och för sig bra att det blir tydligt vem som står på höginkomsttagarnas sida. Men säg inte att (lib) med sina utspel är ett mittenparti. "Mer pengar i plånboken" har åtminstone inte jag märkt av med den liberala ekonomiska politiken, men däremot nedskärningar som kostar både direkt och indirekt.
Men kanske den strama budgeten för 2012 inte blir lika stram om vi får en del av de ökade skatteintäkterna? Eller vad tror du?
fredag 11 mars 2011
Effektivt betyder inte alltid bra
Dagen efter den fruktansvärda tsunamin i Japan känns det futtigt att diskutera åländsk politik. Men om Japan finns inte så mycket att ha åsikter om egentligen. Det är bara så hemskt....
Här hemma på Åland duggar de politiska evenemangen tätt. I torsdags var jag på kommunförbundets seminarium om den enkät som skickades ut till alla åländska hushåll om kommunal service och struktur som nyligen blev offentlig.
Det fanns en del intressant i undersökningen och folk är rätt nöjda med hur de har det, verkar det som. De VILL INTE ha sämre service, hellre betalar de mer i skatt.
Men fler män än kvinnor vill effektivisera.
Jag har skrivit om det ordet förr. En positiv tolkning av ordet effektivisera är att man vill ha ut så mycket och så bra service som möjligt för pengarna. Det låter ju bra i och för sig, men det måste ju gå att mäta.
Om t ex AMS inför ett bra datasystem som gör att det går snabbare att handlägga studiestöd, då vinner studenterna på det och de anställda på AMS får ett bättre redskap i sitt jobb. Det är bra effektivisering.
Men om t ex en hemvårdare tvingas hinna med ytterligare en klient under arbetsdagen, har samhället kanske effektiviserat, d v s kan på sikt ha lite mindre personal. Men servicen för den äldre blir sämre. Arbetet för den anställde blir stressigare. Här betyder effektivisering försämring.
Danne Sundman, obunden, som var med i samma grupparbete som mig sa ungefär att....som vi alla vet så kan vi inte höja skattetrycket utan vi får se på avgiftssidan istället om vi ska höja intäkterna.
Jag protesterade medsamma. För det första är jag allergisk mot uttrycket "som vi alla vet" när man ska presentera vad man själv tror sig veta. Och vad enkätundersökningen visar är ju att befolkningen har rätt stor förståelse för att skatter går till viktiga välfärdstjänster och att det kunde tas in mer skatt om pengarna inte räcker. Den ideologiska skillnaden mellan mig och Danne är att jag tror mer på skattefinansiering - eftersom man då gemensamt betalar för saker, medan man med högerns avgiftsfinansiering låter kostnaden falla på den enskilde. Enkelt förklarat.
Detta betyder INTE att man ska höja skatter hur som helst. Men i Mariehamn är det nu tydligt att just det händer som många medborgare tycker är på tok: Man (läs: lib och FS) håller envist fast vid att inte höja skatten, samtidigt som försämringar av servicen genomförs på en massa stort och smått.
Vi har råd med människor! Det är ett av (s) slagord i årets åländska valrörelse. Det är min förhoppning att vi når ut med det budskapet till alla de som svarat i enkäten att de vill ha god samhällsservice.
Här hemma på Åland duggar de politiska evenemangen tätt. I torsdags var jag på kommunförbundets seminarium om den enkät som skickades ut till alla åländska hushåll om kommunal service och struktur som nyligen blev offentlig.
Det fanns en del intressant i undersökningen och folk är rätt nöjda med hur de har det, verkar det som. De VILL INTE ha sämre service, hellre betalar de mer i skatt.
Men fler män än kvinnor vill effektivisera.
Jag har skrivit om det ordet förr. En positiv tolkning av ordet effektivisera är att man vill ha ut så mycket och så bra service som möjligt för pengarna. Det låter ju bra i och för sig, men det måste ju gå att mäta.
Om t ex AMS inför ett bra datasystem som gör att det går snabbare att handlägga studiestöd, då vinner studenterna på det och de anställda på AMS får ett bättre redskap i sitt jobb. Det är bra effektivisering.
Men om t ex en hemvårdare tvingas hinna med ytterligare en klient under arbetsdagen, har samhället kanske effektiviserat, d v s kan på sikt ha lite mindre personal. Men servicen för den äldre blir sämre. Arbetet för den anställde blir stressigare. Här betyder effektivisering försämring.
Danne Sundman, obunden, som var med i samma grupparbete som mig sa ungefär att....som vi alla vet så kan vi inte höja skattetrycket utan vi får se på avgiftssidan istället om vi ska höja intäkterna.
Jag protesterade medsamma. För det första är jag allergisk mot uttrycket "som vi alla vet" när man ska presentera vad man själv tror sig veta. Och vad enkätundersökningen visar är ju att befolkningen har rätt stor förståelse för att skatter går till viktiga välfärdstjänster och att det kunde tas in mer skatt om pengarna inte räcker. Den ideologiska skillnaden mellan mig och Danne är att jag tror mer på skattefinansiering - eftersom man då gemensamt betalar för saker, medan man med högerns avgiftsfinansiering låter kostnaden falla på den enskilde. Enkelt förklarat.
Detta betyder INTE att man ska höja skatter hur som helst. Men i Mariehamn är det nu tydligt att just det händer som många medborgare tycker är på tok: Man (läs: lib och FS) håller envist fast vid att inte höja skatten, samtidigt som försämringar av servicen genomförs på en massa stort och smått.
Vi har råd med människor! Det är ett av (s) slagord i årets åländska valrörelse. Det är min förhoppning att vi når ut med det budskapet till alla de som svarat i enkäten att de vill ha god samhällsservice.
måndag 7 februari 2011
Sänkt skatt - mindre pengar till välfärd
Vad menar vi när vi pratar om den nordiska välfärdsmodellen? Ja, det avhandlades i början av förra veckan när nordiska (s)- och LO-toppar möttes för att diskutera framtidens politik.
I sitt inledningsanförande talade Norges statsminister, Arbeiderpartiets ordförande Jens Stoltenberg, om den nordiska välfärdsmodellen som ideologi.
-Det finns inte en nordisk välfärdsmodell, utan flera, anpassade efter vart och ett lands förutsättningar. Den nordiska välfärdsmodellen går inte att kopiera, men man kan gärna inspireras av den, sa Stoltenberg, som med glädje konstaterade att det numera finns en stor förståelse för offentlig sektor och välfärdsbygget på den konservativa och borgerliga sidan i mellan-Europa.
När den socialdemokratiska nordiska välfärdsmodellen skall definieras pekade Stoltenberg på tre huvudområden:
Ekonomi och rättvis fördelning
-Vi måste påminna om att kraven på sänkta skatter innebär mindre pengar till välfärden. Vi socialdemokrater är också för s k motkonjunkturpolitik - staten måste bygga upp resurser i goda tider för att kunna ta ett ansvar för ekonomi och välfärd i kristider.
Stoltenberg uttryckte sin förvåning över hur borgerliga regeringar i Norden kan säga att "vi har klarat oss gott genom finanskrisen" med en arbetslöshet på åtta procent eller mer.
Trygg arbetsmarknad
Arbetsmarknaden är inte vilken marknad som helst. Det är en marknad där människor skall känna trygghet. Vi skall vara arbetarnas parti och då måste vi värna om arbetsmarknadslagstifningen och ett välorganiserat arbetsliv.
Jämlikhet
Föräldraledighet, barnomsorgstjänster och pappaledighet är reformer som socialdemokraterna kämpat för - från högersidan skall man enligt argumentationen helst klara sig själv. Vi satsar på utbyggd och bibehållen service istället för pengar åt enskilda. Och vi tror på att utjämnade löneskillnader är bra för människors drivkraft, inte ökade klasskillnader. För att få produktiva och dynamiska samhällen krävs en tro på en trygg och jämställd politik.
Gröna Jobb
Socialdemokraterna måste definiera vad som är gröna jobb.
- Och vi måste ta ned diskussionen på en vardagsnivå, som folk kan ta till sig, sa Sveriges avgående (s)-ordförande Mona Sahlin.
- Och vinsten för samhällsekonomin måste framhållas.
Maarit Feldt-Ranta, riksdagsledamot i Finland, ansåg att knäckfrågan är vem som skall betala för klimatomställningen. En höjd energibeskattning drabbar alla, rika som fattiga.
- Man måste våga tänka visionärt för att få ett hållbart samhälle. För vem skall betala om vi inte gör något, frågade jag och lyfte fram Ålands beroende av kommunikationer och möjligheten att konkurrera med miljövänliga transporter och hållbar turism.
- Konsumenterna/turisterna är väldigt medvetna idag: färjerederier och flygbolag, alla tävlar om vem som är miljövänligast.
I regioner som är beroende av tung energikrävande industri finns en oro för problemen med att den globala konkurrensen om vi i Norden klimatanpassar oss och våra energipriser går i taket, samtidigt som företag i andra delar av världen inte gör det. Det är viktigt att se att hela klimatanpassningen av industrin är ett arbete som måste göras internationellt.
I sitt inledningsanförande talade Norges statsminister, Arbeiderpartiets ordförande Jens Stoltenberg, om den nordiska välfärdsmodellen som ideologi.
-Det finns inte en nordisk välfärdsmodell, utan flera, anpassade efter vart och ett lands förutsättningar. Den nordiska välfärdsmodellen går inte att kopiera, men man kan gärna inspireras av den, sa Stoltenberg, som med glädje konstaterade att det numera finns en stor förståelse för offentlig sektor och välfärdsbygget på den konservativa och borgerliga sidan i mellan-Europa.
När den socialdemokratiska nordiska välfärdsmodellen skall definieras pekade Stoltenberg på tre huvudområden:
Ekonomi och rättvis fördelning
-Vi måste påminna om att kraven på sänkta skatter innebär mindre pengar till välfärden. Vi socialdemokrater är också för s k motkonjunkturpolitik - staten måste bygga upp resurser i goda tider för att kunna ta ett ansvar för ekonomi och välfärd i kristider.
Stoltenberg uttryckte sin förvåning över hur borgerliga regeringar i Norden kan säga att "vi har klarat oss gott genom finanskrisen" med en arbetslöshet på åtta procent eller mer.
Trygg arbetsmarknad
Arbetsmarknaden är inte vilken marknad som helst. Det är en marknad där människor skall känna trygghet. Vi skall vara arbetarnas parti och då måste vi värna om arbetsmarknadslagstifningen och ett välorganiserat arbetsliv.
Jämlikhet
Föräldraledighet, barnomsorgstjänster och pappaledighet är reformer som socialdemokraterna kämpat för - från högersidan skall man enligt argumentationen helst klara sig själv. Vi satsar på utbyggd och bibehållen service istället för pengar åt enskilda. Och vi tror på att utjämnade löneskillnader är bra för människors drivkraft, inte ökade klasskillnader. För att få produktiva och dynamiska samhällen krävs en tro på en trygg och jämställd politik.
Gröna Jobb
Socialdemokraterna måste definiera vad som är gröna jobb.
- Och vi måste ta ned diskussionen på en vardagsnivå, som folk kan ta till sig, sa Sveriges avgående (s)-ordförande Mona Sahlin.
- Och vinsten för samhällsekonomin måste framhållas.
Maarit Feldt-Ranta, riksdagsledamot i Finland, ansåg att knäckfrågan är vem som skall betala för klimatomställningen. En höjd energibeskattning drabbar alla, rika som fattiga.
- Man måste våga tänka visionärt för att få ett hållbart samhälle. För vem skall betala om vi inte gör något, frågade jag och lyfte fram Ålands beroende av kommunikationer och möjligheten att konkurrera med miljövänliga transporter och hållbar turism.
- Konsumenterna/turisterna är väldigt medvetna idag: färjerederier och flygbolag, alla tävlar om vem som är miljövänligast.
I regioner som är beroende av tung energikrävande industri finns en oro för problemen med att den globala konkurrensen om vi i Norden klimatanpassar oss och våra energipriser går i taket, samtidigt som företag i andra delar av världen inte gör det. Det är viktigt att se att hela klimatanpassningen av industrin är ett arbete som måste göras internationellt.
fredag 4 februari 2011
En programledare ska vara opartisk
"Vi har det för bra" med "en gigantisk offentlig sektor". Det var inte någon högerpolitiker som sa detta i Ålands Radio, utan programledaren (min gamle gode vän och kollega Tony Wikström). Tony, du är en alldeles utmärkt programledare och diskussionen med ungdomspolitikerna var bra, men just där lät du inte opartisk.
Har alla det bra? Är offentlig sektor generellt för stor? Det är jag inte alls säker på. Eller rättare sagt, så är det inte. Den offentliga sektorn behöver förändras och förbättras, men att den är gigantisk är ett påfund från marknadsliberaler som vill montera ned den gemensamma välfärden.
Skulle en programledare på Ålands Radio kunna säga "Vi betalar alldeles för lite i skatt" eller "Landskapet borde överta privata företag". Nej, knappast. Fast det skulle kunna vara lite fräscht som omväxling :-)
Har alla det bra? Är offentlig sektor generellt för stor? Det är jag inte alls säker på. Eller rättare sagt, så är det inte. Den offentliga sektorn behöver förändras och förbättras, men att den är gigantisk är ett påfund från marknadsliberaler som vill montera ned den gemensamma välfärden.
Skulle en programledare på Ålands Radio kunna säga "Vi betalar alldeles för lite i skatt" eller "Landskapet borde överta privata företag". Nej, knappast. Fast det skulle kunna vara lite fräscht som omväxling :-)
tisdag 19 oktober 2010
Vi måste ställa krav även på självstyrelsen
En av socialdemokraternas valfrågor är att vi vill kämpa för att allmän tandvård införs på Åland. Reaktionen som vi får emot oss är att det blir för dyrt. Det anser t ex den sittande landskapsregeringen.
När landskapet ställer krav på staten att ålänningar skall ha samma rättigheter som övriga finländare, som exempel kan nämnas stödet för vindkraftssatsningar som nu är aktuellt, då frågar ingen ledarskribent eller ledande politiker ”hur skall staten finansiera det?”.
När landskapet kräver att ålänningar och andra svensktalande har språkliga rättigheter, att det är självklart att alla skall ha rätt att göra sig förstådda på svenska gentemot myndigheter och fackförbund – då hävdar alla åländska politiker med alla rätt att ålänningar skall ha samma service som alla andra medborgare i Finland. Ingen frågar ”hur skall staten finansiera det?”.
Men när vi på Åland har sämre sociala rättigheter, till exempel saknar rätt till allmän tandvård, då hummar landskapsregeringen och säger att vi har "brist på resurser" när vi uppenbarligen har sämre social service än i riket därför att lagstiftningen är bristfällig.
Vi betalar ju samma skatter som övriga i Finland, och så länge vi gör det, bör vi ha rätt till samma välfärd som övriga finländare.
Landskapet Åland ställer rättmätiga krav på staten om att ålänningar har rätt att behandlas lika. Men vi måste också ställa krav på självstyrelsen. Annars måste ju frågan ställas: Kostar själva självstyrelsen så mycket i administration att vi inte har råd att låta medborgarna få det minst lika bra här som i övriga landet? Landskapets politiker måste visa att de klarar av det Åland har behörighet att sköta själv.
tisdag 25 maj 2010
Fantasifulla beskrivningar utan verklighetsförankring
I en mängd inlägg har nu Erik Schütten försökt övertyga tidningsläsarna om att det är fantastiskt bra och enkelt att radikalt förändra det åländska samhället. I måndagens Ålandstidning påpekar han att jag har fel (?) siffror och att han gör den rätta analysen av hur Åland borde organiseras i framtiden. Så gör han en massa mer eller mindre fantasifulla beskrivningar av socialdemokrater som slösaktiga Finlandsvänner som vill har en större och större byråkrati. Han fäktar hejvilt mot (s) (säkert populärt i vissa läger på Åland) för att få stöd för sina idéer och det har han ju rätt att göra. Problemet är att när man smutskastar motståndaren som Schütten gör i sitt andra publicerade debattinlägg så slår det tillbaka mot en själv. Det blir inte ett dugg trovärdigt.
Ett motto för en saklig debatt är att det sakfrågan som skall diskuteras! Här fastnar Schütten istället i en oändligt tjatande om sifferexercis som aldrig verkar ta slut och i ett tjatande om hur han TROR att socialdemokrater tänker och tycker (i det första var han betydligt mer försiktig, men då hade han ju inte fått mothugg....)
I ett sista inlägg på www.alandstidningen.ax ger jag svar på tal.
Debatten har varit tydlig och bra. Nu "vet" vi hur många som jobbar på TAKS, fast min åländske källa hävdade att det skall sparas in några tjänster, så frågan är vem som är bäst uppdaterad, han eller hemsidan.
Vi vet också att inte alla jobbar med skattefrågor på TAKS. Det blir några offentliganställda kockar och vaktmästare också :-)
Min poäng blev ju dock inte mindre om det nu jobbar ännu fler där än vad jag hävdade (138 är mer än 126).
2-0 till Hallbäck har man lite lust att säga.
En hel del av dina argument för att framställa S som bidragsälskare som struntar i ekonomi blir rätt löjliga. Som jag skrev så är ju S inne på att förändra byråkratiska strukturer inom landskapet. Vi har talat om vikten av aktiv näringspolitik och INTE för att utöka den offentliga sektorn (som du vill göra med dina skatte- och tullbyråkrater).
Lycka till med alla toppmoderna IT-lösningar för skatteförvaltningen....!
Ett motto för en saklig debatt är att det sakfrågan som skall diskuteras! Här fastnar Schütten istället i en oändligt tjatande om sifferexercis som aldrig verkar ta slut och i ett tjatande om hur han TROR att socialdemokrater tänker och tycker (i det första var han betydligt mer försiktig, men då hade han ju inte fått mothugg....)
I ett sista inlägg på www.alandstidningen.ax ger jag svar på tal.
Debatten har varit tydlig och bra. Nu "vet" vi hur många som jobbar på TAKS, fast min åländske källa hävdade att det skall sparas in några tjänster, så frågan är vem som är bäst uppdaterad, han eller hemsidan.
Vi vet också att inte alla jobbar med skattefrågor på TAKS. Det blir några offentliganställda kockar och vaktmästare också :-)
Min poäng blev ju dock inte mindre om det nu jobbar ännu fler där än vad jag hävdade (138 är mer än 126).
2-0 till Hallbäck har man lite lust att säga.
En hel del av dina argument för att framställa S som bidragsälskare som struntar i ekonomi blir rätt löjliga. Som jag skrev så är ju S inne på att förändra byråkratiska strukturer inom landskapet. Vi har talat om vikten av aktiv näringspolitik och INTE för att utöka den offentliga sektorn (som du vill göra med dina skatte- och tullbyråkrater).
Lycka till med alla toppmoderna IT-lösningar för skatteförvaltningen....!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)