Ingen lek med skattepengar

Dags att sänka skatten i Mariehamn?

Nej, dags att förbättra där vi sparat för mycket de senaste åren.

Det är härligt att få veta att stadens ekonomi går betydligt bättre än förväntat. Skatteintäkterna är högre än förväntade samtidigt som verksamheterna håller sig till budget.

I ett utspel nu inför valet vill bl a moderaterna sänka skatten. Partiets företrädare nämner dock inget om de försämringar som gjorts med motiveringen att "vi inte har råd".

T ex har infrastrukturen fått lida. Busstrafiken har försämrats så mycket att folk inte åker med den, för att ta ett mycket konkret exempel.

Att återinföra avgiftsfri buss är en sak man kan göra nu när ekonomin tillåter det. Att se över och sänka andra avgifter, som för barnomsorg, eftis och fritidsaktiviteter är det också läge för.

Ålandstidningens chefredaktör Niklas Lampi skriver idag i en ledare att det vuxit fram en motrörelse som inte vill "beskatta medborgarna mer än man måste". I rubriken skriver han om att man "leker bort överskottet".

Det handlar inte om lek. Det handlar om stadsbornas dagliga liv.

Samordna busstrafiken på hela Åland

Nedrustningen av kollektivtrafiken i Mariehamn är ett sorgligt kapitel. Busstrafiken i staden har fungerat alldeles utmärkt och beaktat mångas behov. Mariehamnarna har enkelt kunnat ta sig till jobbet, ungdomar har kunnat ta sig till och från skolan och på sina fritidsaktiviteter på kvällarna och pensionärer och andra icke-bilburna har haft bra möjligheter att ta sig till centrum för att handla. De smidiga tidtabellerna och rutterna i kombination med att chaufförerna har sluppit att ta upp avgifter har gjort att punktligheten har varit mycket god. Den avgiftsfria bussen har dessutom varit viktig som profilering av staden som miljöstad och givit mycket PR för Mariehamn i vår omvärld.

Hur mycket staden får in på att börja ta avgifter vet ingen. Resandet kommer troligen att minska rejält. Avgiftssystemet kommer att kosta i underhåll och administration och resenärerna kommer att göra reseavdrag vilket kommer att minska skatteintäkterna. Den nuvarande entreprenören har räknat med att det ekonomiska utfallet kunde bli så litet som 30.000 euro. Tänk om var tionde resenär istället lade 1 euro i en frivilligkassa ombord på bussen! Nu har den politiska majoriteten bestämt att vi inte ska ha det så här bra. Snart ska trafiken upphandlas på nytt och aktuellt är en försämrad kapacitet under rusningstid, kortare rutter vilket försämrar tillgängligheten, att lördags- och kvällstrafik ska tas bort och eventuellt att även sommartrafiken helt ska försvinna.

Det kan hända att det inte riktigt slutar så här illa. Det beror på de anbud som lämnas in. Men att flera av dessa försämringar kommer att bli verklighet är klart när kostnadsramen ska minskas med cirka 300.000 per år.

Samtidigt som staden rustar ned sin trafik pågår ett arbete med att konkretisera hur infrastrukturen på Åland ska samordnas i samband med samhällsservicereformen.

Det är mycket märkligt att stadsbusstrafiken inte alls är samordnad med landsortstrafiken. Det är ju i staden det är mest naturligt att man åker kollektivt och det är ungefär lika många (ca 300.000 per år) som åker buss i staden som på landsbygden. Landsortstrafiken bekostas av landskapet till cirka 90 %, medan stadens skattebetalare får betala hela stadsbusstrafiken. Flera landskapsregeringar har vid upprepade tillfällen, senast på sin kommunrunda i Mariehamn, fått ta del av stadspolitikernas missnöje med att så är fallet.

Åland borde naturligtvis ha en enda gemensam busstrafik. Ett förslag är att den kunde utgå från centralorten Mariehamn och att man, om man överhuvudtaget ska ta upp avgifter, inför ett system med zoner beroende på hur lång sträcka man ska fara. En stor fördel med en sådan samordning är att man kunde skapa ”snabblinjer” för boende i norra staden in till arbetsplatserna i centrum. Ju snabbare man kan resa ju mer attraktivt blir det att välja att resa kollektivt!

Det finns skrivningar i regeringsprogrammet om att Mariehamn kan få landskapsstöd för stadsbusstrafiken om vi utvidgar den så att den samordnas med behov i t ex Jomala. Men Jomala kommun har varit avvisande, vilket är mycket tråkigt.

Samtidigt som detta händer går framsynta köpmän i det blivande köpcentret Maxinge ihop för att finansiera en buss från staden, som enligt planerna ska bli gratis att åka med. De förstår att det inte är bara är bilburna kunder som är attraktiva. Kanske är det dags för stadens köpmän att satsa på något liknande för att locka kunder till centrum? Näringsidkarna kunde mycket väl tjäna på att vara med och delfinansiera kollektivtrafik som går in till staden. Den försämrade busstrafiken blir annars ännu en konkurrensnackdel.

Effektivt betyder inte alltid bra

Dagen efter den fruktansvärda tsunamin i Japan känns det futtigt att diskutera åländsk politik. Men om Japan finns inte så mycket att ha åsikter om egentligen. Det är bara så hemskt....

Här hemma på Åland duggar de politiska evenemangen tätt. I torsdags var jag på kommunförbundets seminarium om den enkät som skickades ut till alla åländska hushåll om kommunal service och struktur som nyligen blev offentlig.

Det fanns en del intressant i undersökningen och folk är rätt nöjda med hur de har det, verkar det som. De VILL INTE ha sämre service, hellre betalar de mer i skatt.
Men fler män än kvinnor vill effektivisera.

Jag har skrivit om det ordet förr. En positiv tolkning av ordet effektivisera är att man vill ha ut så mycket och så bra service som möjligt för pengarna. Det låter ju bra i och för sig, men det måste ju gå att mäta.

Om t ex AMS inför ett bra datasystem som gör att det går snabbare att handlägga studiestöd, då vinner studenterna på det och de anställda på AMS får ett bättre redskap i sitt jobb. Det är bra effektivisering.

Men om t ex en hemvårdare tvingas hinna med ytterligare en klient under arbetsdagen, har samhället kanske effektiviserat, d v s kan på sikt ha lite mindre personal. Men servicen för den äldre blir sämre. Arbetet för den anställde blir stressigare. Här betyder effektivisering försämring.

Danne Sundman, obunden, som var med i samma grupparbete som mig sa ungefär att....som vi alla vet så kan vi inte höja skattetrycket utan vi får se på avgiftssidan istället om vi ska höja intäkterna.
Jag protesterade medsamma. För det första är jag allergisk mot uttrycket "som vi alla vet" när man ska presentera vad man själv tror sig veta. Och vad enkätundersökningen visar är ju att befolkningen har rätt stor förståelse för att skatter går till viktiga välfärdstjänster och att det kunde tas in mer skatt om pengarna inte räcker. Den ideologiska skillnaden mellan mig och Danne är att jag tror mer på skattefinansiering - eftersom man då gemensamt betalar för saker, medan man med högerns avgiftsfinansiering låter kostnaden falla på den enskilde. Enkelt förklarat.

Detta betyder INTE att man ska höja skatter hur som helst. Men i Mariehamn är det nu tydligt att just det händer som många medborgare tycker är på tok: Man (läs: lib och FS) håller envist fast vid att inte höja skatten, samtidigt som försämringar av servicen genomförs på en massa stort och smått.

Vi har råd med människor! Det är ett av (s) slagord i årets åländska valrörelse. Det är min förhoppning att vi når ut med det budskapet till alla de som svarat i enkäten att de vill ha god samhällsservice.