Olof Erland, höger-liberalen, pratade ikväll om den "riktade välfärd" han förespråkar. Debatten handlade om tandvårdsfrågan. Erland är emot allmän tandvård. Han tycker att vi vuxna kan gå till privat tandläkare (av egen "fri vilja").
Problemet är att det inte är ett fritt val.
Den som är vuxen och inte hör till en utvald grupp som prioriterats får inte gå till den offentliga tandvården.
Det här tycker vi socialdemokrater är fel. Erland tycker att det är bra system.
Som Erland mycket riktigt påpekade - vi i (S) tror på generell välfärd.
Det är därför vi är för allmän sjukvård, barnbidrag till alla barn, kollektivtrafik, lika skola för alla.
Man undrar vad nästa steg blir för höger-liberalerna? Barnbidrag bara till fattiga föräldrars barn? Privata skolor för de rikas barn? Bussavgift för vissa men inte för andra?
Det allra intressantaste i tandvårdsdebatten på lycéet ikväll, var att socialminister Katrin Sjögren ju inte alls verkade hålla med Olof Erland. Hon lutar mer åt (S) i den här frågan, så som jag uppfattade det, men sa det inte rakt ut. Med så olika liberala uppfattningar om den generella välfärden är det inte lätt att vara väljare och rösta liberalt.
Då är det bättre med ett säkert välfärdsalternativ: Socialdemokraterna. Väljs jag in i lagtinget lovar jag att argumentera, sida vid sida med Barbro Sundback (som var utmärkt och tydlig i debatten ikväll) FÖR generell välfärd som inte gör skillnad på fattig och rik.
torsdag 13 oktober 2011
måndag 10 oktober 2011
Inte konstigt att åka kollektivt
Om politik är vi rätt så eniga där hemma, hustrun och jag. Siv har suttit i stadsfullmäktige de senaste fyra åren så jag har haft förmånen att få inblick i stadspolitiken från sidan. Efter valet får vi tro att det blir tvärtom. (Siv ställer inte upp i valet, eftersom hon prioriterar sina heltidsstudier och familjen).
Jag blir glad över att hon är så tydlig i dagens Ålandstidning när den kollektivtrafikkommitté som hon suttit med i gick ut med sitt "resultat". Det vill säga att busstrafiken är en fråga som stadens politiker INTE är överens om.
Jag åker själv stadsbuss ganska ofta. Som inflyttad från en större stad är det inget "konstigt" att åka kollektivt. Här på Åland är det tyvärr det. Nå´t slags bevis på att man är fattig eller har problem med hälsan så att man inte kan köra själv.
Jag tycker att vi måste ta ansvar för koldioxidutsläppen som vi på Åland står för. Jag försöker göra det. Åker jag till Göteborg tar jag definitivt tåget hellre än flyget. Jag paddlar hellre än att åka motorbåt. Jag cyklar så ofta jag kan. Jag spelar pingis istället för att köra dragracing ;-)
Jag vill ha en bra busstrafik i Mariehamn. Avgiftsfriheten är en morot för Dig och mig att bli mer miljövänliga. Det går dessutom snabbare med buss-rundorna utan avgifter och inga onödiga tjänster i form av kontrollanter behöver finnas. Inga dyra avgiftssystem behöver köpas in. För mig är detta självklart och för min fru också....Bra jobbat!
Jag blir glad över att hon är så tydlig i dagens Ålandstidning när den kollektivtrafikkommitté som hon suttit med i gick ut med sitt "resultat". Det vill säga att busstrafiken är en fråga som stadens politiker INTE är överens om.
Jag åker själv stadsbuss ganska ofta. Som inflyttad från en större stad är det inget "konstigt" att åka kollektivt. Här på Åland är det tyvärr det. Nå´t slags bevis på att man är fattig eller har problem med hälsan så att man inte kan köra själv.
Jag tycker att vi måste ta ansvar för koldioxidutsläppen som vi på Åland står för. Jag försöker göra det. Åker jag till Göteborg tar jag definitivt tåget hellre än flyget. Jag paddlar hellre än att åka motorbåt. Jag cyklar så ofta jag kan. Jag spelar pingis istället för att köra dragracing ;-)
Jag vill ha en bra busstrafik i Mariehamn. Avgiftsfriheten är en morot för Dig och mig att bli mer miljövänliga. Det går dessutom snabbare med buss-rundorna utan avgifter och inga onödiga tjänster i form av kontrollanter behöver finnas. Inga dyra avgiftssystem behöver köpas in. För mig är detta självklart och för min fru också....Bra jobbat!
söndag 9 oktober 2011
Framtiden ska avgöras av folket
Självstyrelsen har stort värde. Det är viktigt att de beslut som berör vår vardag tas på hemmaplan och inte i Helsingfors, men åländsk välfärd ska inte halka efter. Ålänningar ska inte ha sämre sociala förmåner än i riket. Det är en viktig princip i vår självstyrelselag. Det är därför vi socialdemokrater reagerar när t ex tandvården och vuxenstudiestödet är sämre här.
(S) är för självstyrelseutveckling. Vi ska kräva vår rätt att få en rättmätig andel av skatteintäkterna, alltså att klumpsumman justeras, och vi ska hävda vår rätt att få bestämma om det som vi har intresse av att sköta själva. Det ska ske på ett demokratiskt sätt.
Det är folket som ska avgöra när vi är redo att ta över behörigheter, inte några särintressen. När det gäller ett övertagande av beskattningen är många ålänningar tveksamma. Det är därför en lång väg att vandra. Partierna måste redovisa vad man vill göra med egen beskattningsrätt.
Vad är det då som är avgörande för att Åland ska klara sig bra framöver? I ÅFs självstyrelsedebatt i tisdags tog jag upp två avgörande saker: Utbildning och arbetsmarknadspolitik.
Vi behöver kompetent arbetskraft till våra företag. Vi behöver nya företag med nya spännande idéer. Vi behöver ligga i framkant för att locka till oss välutbildad arbetskraft utifrån. Vi behöver utbilda åländska ungdomar och locka dem tillbaka när de varit på annan ort och studerat. Detta är aktiv arbetsmarknadspolitik.
(S) är för självstyrelseutveckling. Vi ska kräva vår rätt att få en rättmätig andel av skatteintäkterna, alltså att klumpsumman justeras, och vi ska hävda vår rätt att få bestämma om det som vi har intresse av att sköta själva. Det ska ske på ett demokratiskt sätt.
Det är folket som ska avgöra när vi är redo att ta över behörigheter, inte några särintressen. När det gäller ett övertagande av beskattningen är många ålänningar tveksamma. Det är därför en lång väg att vandra. Partierna måste redovisa vad man vill göra med egen beskattningsrätt.
Vad är det då som är avgörande för att Åland ska klara sig bra framöver? I ÅFs självstyrelsedebatt i tisdags tog jag upp två avgörande saker: Utbildning och arbetsmarknadspolitik.
Vi behöver kompetent arbetskraft till våra företag. Vi behöver nya företag med nya spännande idéer. Vi behöver ligga i framkant för att locka till oss välutbildad arbetskraft utifrån. Vi behöver utbilda åländska ungdomar och locka dem tillbaka när de varit på annan ort och studerat. Detta är aktiv arbetsmarknadspolitik.
torsdag 6 oktober 2011
Team Cajsa drar österut :)

Team Cajsa drar österut mot TV-huset i Helsingfors. Teamet består av de stolta föräldrarna Siv och Anders (jag), storasyster Hanna med pojkvän Jimmy, småsystrarna Ebba, Maja och Vera, mormor Nina och morfar Kurt, Cecilia Rehn samt tre av Cajsas bästa kompisar.
Dags att leta fram de åländska flaggorna. Vi kommer att ha Cajsa-t-shirts på oss och vi kommer att hålla våra tummar så hårt vi bara orkar.
Cajsa kommer att klara det galant. Hon har scennärvaron, erfarenheten, viljan och framför allt glädjen.
Glöm inte att titta på direktsändningen i TV, i FST, imorgon lördag kl 18-19.30. Hur man röstar kan du läsa om här på YLEs text-tv.
Rikedom: Det goda livet!
Vi tänker så lika, Carina Aaltonen och jag. Hon berömmer ett uttalande jag gjorde i Ålands Framtids partiledardebatt som citeras i Ålandstidningen idag.
- För att näringslivet ska utvecklas behöver vi människor som mår bra och att vi har en god välfärd.
Så sa jag och det var för att bankmannen Folke Husell hade pratat om pengar, pengar, pengar och åter pengar som det enda ålänningar skulle vara stolta över.
Men så är det ju inte.
Själv är jag stolt över vårt trygga Åland med låg kriminalitet, den fina miljön i staden Mariehamn, den vackra skärgården, den resursstarka skolan, det rika kultur- och idrottslivet.
Och som Carina skriver i sin blogg om vad som är viktigt:
"- Att vara frisk och att ens nära och kära är friska, att ha ett jobb man gillar, att veta att det finns en bra social trygghet, att leva i ett demokratiskt samhälle där vi värnar om naturen och miljön och varandra, att ha goda vänner man kan skatta tillsammans med och att kunna engagera sig i föreningsliv på fritiden."
Det är detta som socialdemokraterna sammanfattar i titeln på sin numera mycket eftertraktade kokbok: DET GODA LIVET.
- För att näringslivet ska utvecklas behöver vi människor som mår bra och att vi har en god välfärd.
Så sa jag och det var för att bankmannen Folke Husell hade pratat om pengar, pengar, pengar och åter pengar som det enda ålänningar skulle vara stolta över.
Men så är det ju inte.
Själv är jag stolt över vårt trygga Åland med låg kriminalitet, den fina miljön i staden Mariehamn, den vackra skärgården, den resursstarka skolan, det rika kultur- och idrottslivet.
Och som Carina skriver i sin blogg om vad som är viktigt:
"- Att vara frisk och att ens nära och kära är friska, att ha ett jobb man gillar, att veta att det finns en bra social trygghet, att leva i ett demokratiskt samhälle där vi värnar om naturen och miljön och varandra, att ha goda vänner man kan skatta tillsammans med och att kunna engagera sig i föreningsliv på fritiden."
Det är detta som socialdemokraterna sammanfattar i titeln på sin numera mycket eftertraktade kokbok: DET GODA LIVET.
tisdag 4 oktober 2011
Åland behöver arbetsmarknadspolitik!
Jag fick göra ett intressant inhopp i Ålands Framtids debatt om "vad vi kan göra med mera behörighet och mera självtillit". Panelen bestod av fyra partiledare, veteranpolitikern Gunnar Jansson och så jag.
Först höll bankmannen Folke Husell ett brandtal för nytänkande inom finansvärlden och manade till bättre samarbete mellan näringslivet och politikerna när det gäller specifika åländska särlösningar.
Husell sa en hel del som jag inte håller med om, bland annat att åländska politiker behöver högre lön för att de som väljs in ska vara mer kompetenta. Det har jag kommenterat förr, och igår poängterade jag (igen) att det är relativt vad som är kompetens.
Visst behövs det kompetens inom den ekonomiska politiken och jag tycker att man ska vara ärlig och säga att vi som jobbar med politik har en del att lära av näringen där. Men det finns många andra kompetenser som en lagtingsledamot behöver. Man måste förstå helheter, se de ekonomiska besluten i relation till människorna, deras vardag, rättviseaspekter och demokrati.
En i publiken undrade hur politik och näringsliv ska närma sig varandra. Jag berättade hur vi gjorde när (S) hade kongress för ett knappt år sedan. Vi bjöd in folk från olika näringar, vi intervjuade Ålands Näringsliv men lade också stor vikt vid fackliga synpunkter, vi bollade frågorna med de mest intresserade i partiet. Sedan togs programmet upp på kongressen, som fick stöta och blöta innehållet utifrån olika perspektiv.
Resultatet blev ekonomiprogrammet "Rättvisa ideal kräver starka finanser".
Konstigt nog var jag den enda som lyfte fram utbildning och arbetsmarknadspolitik i partiledardebatten. Partiledarna från de övriga partierna var lite för upptagna med att käbbla med varandra om vem som varit bäst eller sämst på att komma med sparförslag under krisåren. Ungefär så här sa jag:
"Vad är det som är avgörande för att Åland ska klara sig bra framöver?
Det finns förstås många saker, men jag vill ta upp något som är viktigt och avgörande: Utbildning, utbildning och åter utbildning. Och arbetsmarknadspolitik.
Vi behöver kompetent arbetskraft till våra företag. Vi behöver nya företag med nya spännande idéer. Vi behöver ligga i framkant för att locka till oss välutbildad arbetskraft utifrån. Och vi behöver utbilda åländska ungdomar och locka dem tillbaka när de varit på annan ort och studerat.
Vi behöver analysera och kartlägga vilken arbetskraft vi behöver i framtiden!
Vi som representerar det politiska Åland kan och ska inte lägga oss i företagandet. Men Åland bör bedriva en aktiv arbetsmarknadspolitik. Vi kan skapa mer flexibla system som gör det möjligt för äldre att jobba längre. Och vi kan ha en närings- och utbildningsavdelning som aktivt arbetar med att se till att vi har rätt arbetskraft i förhållande till vad företagen behöver."
Först höll bankmannen Folke Husell ett brandtal för nytänkande inom finansvärlden och manade till bättre samarbete mellan näringslivet och politikerna när det gäller specifika åländska särlösningar.
Husell sa en hel del som jag inte håller med om, bland annat att åländska politiker behöver högre lön för att de som väljs in ska vara mer kompetenta. Det har jag kommenterat förr, och igår poängterade jag (igen) att det är relativt vad som är kompetens.
Visst behövs det kompetens inom den ekonomiska politiken och jag tycker att man ska vara ärlig och säga att vi som jobbar med politik har en del att lära av näringen där. Men det finns många andra kompetenser som en lagtingsledamot behöver. Man måste förstå helheter, se de ekonomiska besluten i relation till människorna, deras vardag, rättviseaspekter och demokrati.
En i publiken undrade hur politik och näringsliv ska närma sig varandra. Jag berättade hur vi gjorde när (S) hade kongress för ett knappt år sedan. Vi bjöd in folk från olika näringar, vi intervjuade Ålands Näringsliv men lade också stor vikt vid fackliga synpunkter, vi bollade frågorna med de mest intresserade i partiet. Sedan togs programmet upp på kongressen, som fick stöta och blöta innehållet utifrån olika perspektiv.
Resultatet blev ekonomiprogrammet "Rättvisa ideal kräver starka finanser".
Konstigt nog var jag den enda som lyfte fram utbildning och arbetsmarknadspolitik i partiledardebatten. Partiledarna från de övriga partierna var lite för upptagna med att käbbla med varandra om vem som varit bäst eller sämst på att komma med sparförslag under krisåren. Ungefär så här sa jag:
"Vad är det som är avgörande för att Åland ska klara sig bra framöver?
Det finns förstås många saker, men jag vill ta upp något som är viktigt och avgörande: Utbildning, utbildning och åter utbildning. Och arbetsmarknadspolitik.
Vi behöver kompetent arbetskraft till våra företag. Vi behöver nya företag med nya spännande idéer. Vi behöver ligga i framkant för att locka till oss välutbildad arbetskraft utifrån. Och vi behöver utbilda åländska ungdomar och locka dem tillbaka när de varit på annan ort och studerat.
Vi behöver analysera och kartlägga vilken arbetskraft vi behöver i framtiden!
Vi som representerar det politiska Åland kan och ska inte lägga oss i företagandet. Men Åland bör bedriva en aktiv arbetsmarknadspolitik. Vi kan skapa mer flexibla system som gör det möjligt för äldre att jobba längre. Och vi kan ha en närings- och utbildningsavdelning som aktivt arbetar med att se till att vi har rätt arbetskraft i förhållande till vad företagen behöver."
söndag 2 oktober 2011
Ställ inte tandvårdspatienter mot varandra!
ObS Jessy Hartvik angriper socialdemokraternas tandvårdsreform och oroar sig för kostsamma akuta besök. Det kallar vi skrämseltaktik. Hon ställer grupper mot varandra och tycker att de som har råd och möjlighet ska gå till privat tandläkare.
Socialdemokraterna är inte motståndare till privat tandvård – det är ett missförstånd. Precis som i resten av landet kommer fortfarande en del av kostnaden för privatbesök att ersättas av FPA om vi får bestämma. Vi är övertygade om att många är nöjda med den privata tandvård de får idag.
Den viktiga förebyggande tandvården för barn och unga ska förstås prioriteras . Den kan ske genom årliga besök till profylaxtandskötare eller tandhygienist, som sen kan ge tid till tandläkare om de upptäcker karies (hål i tänderna) eller annan problematik i munhålan. Men framför allt ska man betona det egna ansvaret för munhygienen och att man sköter om sina tänder.
Allmän tandvård är en rättvisereform och viktig hälsopolitik för de i vårt samhälle som har små inkomster. Men om vi skulle resonera som de obundna skulle vi även inom övriga vården bestämma att bara vissa utvalda grupper skulle ha rätt att besöka centralsjukhuset eller hälsocentralen, eftersom andra ”har råd” att gå till privat läkare. Vi tror inte att motivationen då ökar för att betala skatt och bidra till den generella välfärden.
lagtingskandidaterna
nr 9 Ann Eriksson (S), tandskötare
nr 19 Anders Hallbäck (S), partisekreterare
Socialdemokraterna är inte motståndare till privat tandvård – det är ett missförstånd. Precis som i resten av landet kommer fortfarande en del av kostnaden för privatbesök att ersättas av FPA om vi får bestämma. Vi är övertygade om att många är nöjda med den privata tandvård de får idag.
Den viktiga förebyggande tandvården för barn och unga ska förstås prioriteras . Den kan ske genom årliga besök till profylaxtandskötare eller tandhygienist, som sen kan ge tid till tandläkare om de upptäcker karies (hål i tänderna) eller annan problematik i munhålan. Men framför allt ska man betona det egna ansvaret för munhygienen och att man sköter om sina tänder.
Allmän tandvård är en rättvisereform och viktig hälsopolitik för de i vårt samhälle som har små inkomster. Men om vi skulle resonera som de obundna skulle vi även inom övriga vården bestämma att bara vissa utvalda grupper skulle ha rätt att besöka centralsjukhuset eller hälsocentralen, eftersom andra ”har råd” att gå till privat läkare. Vi tror inte att motivationen då ökar för att betala skatt och bidra till den generella välfärden.
lagtingskandidaterna
nr 9 Ann Eriksson (S), tandskötare
nr 19 Anders Hallbäck (S), partisekreterare
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)