Miljön och sociala behov ska styra ekonomin – inte tvärtom

”Det är ekonomin som styr”. ”Vi måste hålla oss innanför ramarna”. I nästan all politisk debatt upprepas detta som ett mantra, något som ska sitta i ryggmärgen på alla oss som ska fatta beslut. Vi ska förstå att man först ska titta på vilken pengapott man har och sen rätta verksamheten efter det. Helst ska det gå att göra allt effektivare också. Gång på gång på gång. Men någon gång måste det tankesättet nå vägs ände.

Det går att ha andra utgångspunkter, t ex ”Det är miljön som styr”, ”Vi måste hålla oss innanför det socialt hållbara”. Då skulle debatten bli annorlunda.

Ta till exempel systemet för skärgårdstrafik som debatterats flitigt. Hur många gånger har vi inte hört att målet är att det måste bli billigare och gå snabbare? Tänk om utgångspunkten istället var: Hur ska vi behålla den känsliga och unika miljön? Är det en hållbar politik att transportera tusentals fordon på stora färjor fram och tillbaka mellan små öar? (det finns skärgårdar där man inte gör det).

Landskapsregeringen vill nu samordna busstrafiken på Åland och har utsett arbetsgrupper med både tjänstemän och politiker för att få till stånd ett så bra system som möjligt där landskapets och stadens trafik knyts samman och där bättre möjligheter för pendlande kan skapas. Man kan ju frestas att tänka att vi nu ska slå ihop de 2 miljoner landsbygdstrafiken kostar med de drygt 500.000 som stadsbusstrafiken kostar och sen utgå från att vi har 2,5 miljoner till kollektivtrafik, eller helst mindre, eftersom vi nu ska effektivisera genom samordning.

Som medlem i en av grupperna har jag andra utgångspunkter: Hur ska vi få fler att resa kollektivt? Vilka miljökrav ska vi ställa på fordonen? Hur medverkar vi till att ålänningar som bor centralt runt Mariehamn på sikt ändrar attityd till onödigt bilåkande?

Vi måste också inkludera social hållbarhet i vårt tänkande och beslutsfattande. Här är en käpphäst för mig att fråga sig om det är hållbart att vi arbetar så mycket och stressar sönder oss för att konsumera mer och mer och därmed ständigt öka tillväxten? Samhällets mål borde i första hand istället vara att alla ska ha ett meningsfullt liv, lagom mycket fritid och att vi håller oss friska vilket gör att vi är så lyckliga som möjligt. Vi tjänar alla, även ekonomiskt, på att andra har det bra. Många studier har visat att människor i jämlika samhällen mår bäst.

I en rapport som lagtinget fick på sitt bord i början av året har arbetsgruppen ”Omställning Åland” med en definition av ett socialt hållbart samhälle av den chilenske nationalekonomen Manfred Max-Neef. Det "... karakteriseras av att det tillgodoser dessa mänskliga behov för alla människor, var de än befinner sig: 1) fysiska behov, 2) trygghet/beskydd, 3) delaktighet, 4) avkoppling 5) tillgivenhet 6) förståelse, 7) kreativitet, 8) identitet/mening, 9) frihet."

Om man tillämpar flera av dessa målsättningar på samordningen av sociala tjänster för fysiskt och psykiskt funktionshindrade, missbrukare och barn som behöver skydd, som landskapsregeringen och kommunerna nu ska genomföra, inser man att skapandet av Kommunernas Socialtjänst är en riktig reform.

Socialdemokraterna har under detta år jobbat mycket med hållbarhetsfrågor och vi tänker naturligtvis fortsätta förkovra oss. Jag vill att vi och alla andra politiskt aktiva börjar tänka längre och att vi utgår från hållbara miljöfaktorer och från människors behov, inte pengarna. Vi vill alla förstås värna om en stark ekonomi - för rättvisa och gröna ideal kräver starka finanser. Men pengarna ska inte styra, det bör vara miljön och det sociala som sätter ramarna.

Jag väljer utifrån politisk övertygelse

EU-valet närmar sig och som socialdemokrat hoppas jag på framgång för det röda blocket i EU-parlamentet. För mig har valet stått mellan att rösta på en ålänning (Britt) eller utifrån min politiska övertygelse.

Eftersom jag anser att EU-politiken behöver förändras och bli mer mänsklig och mindre styrd av kapitalet gör jag mitt val utifrån det. EU behöver ta tag i kampen mot ungdomsarbetslösheten, som de nordiska socialdemokratiska partierna gemensamt uttalat, samt motarbeta att våra skattepengar försvinner till skatteparadis.

I sitt första-maj-tal på Åland sa finlandssvensken och sommar-Föglö-bon Thomas Wallgren, SDP, att den nordiska dimensionen måste bli starkare i Europa. Nordisk socialdemokrati har präglat och byggt den nordiska välfärd som varit så framgångsrik ur ett världsperspektiv. Vi ser i flera nordiska länder hur den har börjat monteras ned, t ex i Sverige. Med ett allt mer utvecklat EU-samarbete blir det ett hot mot vårt jämlika samhälle.

Därför gillar jag att Wallgren betonar mer makt åt medlemsländerna, så att EU kan ägna sig åt sådant som EU-länderna behöver tackla gemensamt, som miljö- och flyktingpolitik. Klimatkrisen är kanske den allra viktigaste EU-frågan, vid sidan av att motarbeta de sociala klyftorna som bara ökar.

Jag önskar Britt Lundberg lycka till! Hon är en engagerad åländsk kandidat som förhoppningsvis kan knipa ett eventuellt SFP-mandat. Guldsituationen vore om hon kommer in samtidigt som Ålands socialdemokrater förhandlat fram att en medarbetare till SDPs EU-parlamentariker arbetar parallellt med åländska frågor.

Men för min del röstar jag på Wallgren.

Avgörande beslut för framtiden

Idag ska lagtinget debattera landskapsregeringens strategi för hållbar utveckling. Jag har följt arbetet från sidan och hört och läst hur arbetsgruppen Omställning Åland har tänkt sig hur landskapet ska jobba med framtidens avgörande frågor.

Mycket av det som sägs om hållbar utveckling kan kännas abstrakt. Det som däremot är konkret och lätt att förstå är att koldioxidutsläppen måste minska:

"Vid bl a förbränning av fossila bränslen sker ett tillskott av CO2 till atmosfären och detta tillskott påverkar klimatet negativt. I ett koldioxidneutralt samhälle balanserar utsläpp och upptag varandra", står det i landskapsregeringens meddelande och det är ju ingen nyhet. Dessa utsläpp har diskuterats länge och det har satts olika utsläppsmål runt om i världen.

Så långt är jag med, men social hållbarhet t ex, vad är det?

"Ett socialt hållbart samhälle karakteriseras av att det tillgodoser dessa mänskliga behov för alla människor, var de än befinner sig 1) fysiska behov 2) trygghet/beskydd 3) delaktighet 4) avkoppling 5) tillgivenhet 6) förståelse 7) kreativitet 8) identitet/mening 9) frihet", definierar den chilenske nationalekonomen Manfred Max-Neef.

Aha, nu blev det genast betydligt större, det här med hållbar utveckling. Om alla världens människor ska känna sig fria och kreativa så har vi en del att jobba med....

Det känns svårt att greppa de här frågorna och det är lätt att hålla med landskapsregeringen om att vi måste lära oss mer om den här samhällsomdaningen och att det är en avgörande faktor för hela strategin.

Under tiden som vi lär oss ska vi förstås ta kloka miljöbeslut och det är inte alltid det lättaste. Jag tänker på när vi stadspolitiker skulle ta beslut nyligen om stadsbussen i Mariehamn. Vi socialdemokrater ville att bussen även i fortsättningen skulle vara avgiftsfri för att sporra fler att ställa bilen hemma. Det är en fråga jag har varit med och drivit, men som vi förlorade.

Svårare var frågan om bränslet som Röde Orm använde, dieseln som görs på fiskrens. "I det närmaste koldioxidneutral" sa tillverkaren och bussbolaget. "Det är inte bevisat vilka utsläpp som kommer från bussarna", sa kritikerna.

När jag sitter och skriver det här hör jag på de svenska radionyheterna att EU:s upphandlingsregler troligen kommer att förändras. Nu kommer det att bli möjligt att väga in andra politiska faktorer än lägsta pris. Miljöaspekterna måste bli ännu viktigare när vi tar beslut i framtiden. Det är ett som är säkert.

Läs mer om EUs upphandlingsregler (från svenska regeringens hemsida)

Ingen högoddsare att tro på (S)-framgång

Hur ska det gå på söndag? Ja, det är ju det många grunnar på nu, inte bara politiker utan många väljare.
Att tro på en socialdemokratisk framgång är inte nå´n högoddsare. Vi har haft vinden i ryggen länge. Våra politiska motståndare berömmer vår kampanj. Att vi har varit aktiva har synts i pressen och hörts i radio och TV.

Vi har haft en tydlig valkampanj. Vi har konkreta valfrågor: Jobb- och näringspolitiken, miljöpolitiken och den sociala rättvisan, t ex i tandvårdsfrågan.

I morse träffade jag center-kandidaten Erica Sjöström på Nygatan. Vi konstaterade att folk har varit ovanligt intresserade av att PRATA politik i den här valrörelsen. Vi kände inte alls igen oss i beskrivningen som funnits i medierna att valarbetet har varit lamt.

Och så har högerliberalen Olof Erland vaknat till så här i valspurten. Han har ju annars varit osynlig hittills. Men avogheten mot (S) måste han ju få utlopp för lite då och då.

Om tandvårdsdebatten igår, som jag skrev om i mitt förra blogginlägg, skriver han:
"Tack vare bland andra Obundna lagtingskandidaten Jessy Hartvik insikt i sakfrågan sprack sosssarnas ballong om ”allmän tandvård”. Problemet är knappast att åläningarna saknar tandvård eller att tandstatusen är sämre än på annat håll."

Ålänningar (jo, det stavas med två n) saknar tydligen inte tandvård, enligt Erland. Nähä. Då måste alla de pensionärer/ensamstående/låginkomstagare som vi socialdemokrater pratat med i stort sett varje dag under valrörelsen ha fel då. För de säger att de inte har råd att gå till tandläkare.

Två lästips så här i sluttampen av valrörelsen:

Camilla Gunells blogg där hon utmanar Harry Jansson och Viveka Eriksson

Intervjun med Camilla Gunell i Arbetarbladet

Varsågod och svälj, Erland

Politik är att välja, inte bara att svälja, skriver Olof Erland (lib) som svar i Ålandstidningen på min replik till honom angående valet i Sverige.

Det är mycket "klapp på huvudet" från Erland: Hallbäck har inga "hållbara argument", "tycks se allt i rött" och "sväljer rödgrön röra". Erlands argumentationsteknik är att förringa motståndaren, det är uppenbart.

Det jag tyckte haltade i hans argumentation var framför allt att han påpekade hur viktiga och bra miljöpartiet är, samtidigt som hans slutsats var att en alliansseger är bra för Åland. Eftersom mp går till val på den motsatta sidan blir detta aningen svårt att få ihop.

Den inrikes stabilitet, ekonomiska tillväxt och tryggade välfärd som Erland menar att alliansen står för får han ju förstås tro att blir bättre med moderaterna vid makten. Jag tror något annat. Om man läser på min blogg här så förstår man nog varför jag INTE tycker att moderaterna står för t ex "tryggad välfärd" och "inrikes stabilitet".

Miljöfrågorna är viktiga för mig. Östersjöns miljö är en ödesfråga för många, inte minst på Åland. Därför finns de frågorna högt på min prioriteteringslista när jag gör mitt val.

Den prioriteringen gör inte Olof Erland. Han föredrar en helhetsmeny där minskade skatteintäkter (=sämre välfärd) är huvudrätten.
Varsågod och svälj, Erland, medan vi andra väljer rödgrönt.

Rödgrön seger bäst för Östersjön

Nästa vecka inleds förhandsröstningen för oss närmare tusen personer på Åland som har rösträtt i det svenska valet. Hur valet kommer att gå är ovisst, eftersom många bestämmer sig in i det sista och eftersom opinionsmätningar och slutliga valresultat ofta kan visa väldigt olika.

I Ålandstidningen 26.8.2010 försöker Olof Erland (lib) leda i bevis att en alliansseger skulle vara bättre för Åland. Moderaterna har ”genomgått en radikal förändring”, menar han, men det har vi sett lite av de senaste fyra åren. Det har varit samma skattesänkningar åt de välbärgade som prioriterats nu som förr. De arbetslösa och sjukskrivna har fått ta smällen, precis som tidigare. Lägg därtill den ”suddiga profilen i klimat- och miljöfrågor” som Erland själv skriver om. Det är bara retoriskt som moderaterna har förändrats.

Nyckelroll

Jag håller med om att Maria Wetterstrand och miljöpartiet har en nyckelroll i detta val. Mp, som enligt Erland är liberalernas bundsförvanter, har valt sida. Partiet stödjer Mona Sahlin, inte Fredrik Reinfeldt.

Om Sverigedemokraterna skulle bli vågmästare, vilket tyvärr är möjligt, ”kommer det största mittenpartiet att kunna ta initiativ till en minoritetsregering”, menar Erland.
De största mittenpartierna kommer sannolikt att vara (s) och (mp) och det bästa i ett sådant (oönskat) läge är förstås att de rödgröna (v, s och mp) bildar majoritet med t ex centern, som tidigare haft samarbete med (s) och som av både (s) och (mp) anses vara det parti på den borgerliga sidan som har en politik som mest liknar deras.

Okontrollerad tillväxt

Erland argumenterar för en moderatledd regering som för en otydlig klimat- och miljöpolitik utan att närmare konstatera vad det kan innebära för Östersjöns framtid. Detta samma vecka som Världsnaturfonden, WWF, spår en dyster framtid för vårt gemensamma innanhav. Problemet är enligt WWF en okontrollerad tillväxt och dåligt samarbete mellan de olika aktörerna i området. En av de viktigaste aktörerna är naturligtvis Sverige, som måste gå i bräschen i kampen mot övergödningen. Då imponerar inte en borgerlig regering som t ex avskaffar skatten på handelsgödsel.

Så visst, Olof Erland, miljöpartiet har en nyckelroll. Mp går till val på tuffa klimatomställningar i ett samarbete med Mona Sahlin (s) som statsministerkandidat. Vänsterpartiet är enligt svenska Naturskyddsföreningen näst bäst på miljöområdet (DN 25.8.2010). Socialdemokraterna i Sverige har med sina rödgröna bundsförvanter förändrats i grönare riktning. Därför rekommenderar jag alla röstberättigade på Åland att rösta rödgrönt!

Väljarna vill ha tydlig politik

”I Sverige är vi alla mer eller mindre socialdemokrater” sa TV-profilen Robert Aschberg i en intervju i Åbo Underrättelser nyligen. Det ligger mycket i konstaterandet. Under Almedalsveckan som just avslutats har partierna tävlat i att hylla det svenska välfärdssamhället, till och med statsminister Fredrik Reinfeldt som inledde förra veckans politiska mastodontjippo med att förklara att det inte skulle bli mer skattesänkningar som kunde hota den generella välfärden.

I förra valet påstod moderaterna att de var bättre på att driva socialdemokratiska hjärtefrågor än socialdemokraterna. Att den förda regeringspolitiken lett till ett ökat klassamhälle och större skillnad mellan fattig och rik talar Reinfeldt nu tyst om eller förnekar.

Den nordiska välfärdsmodellen – den rättvisa fördelningen och den starka offentliga sektorn - har ett starkt stöd hos den svenska befolkningen.

Det svenska opinionsinstitutet Novus gör intressanta mätningar av vad folk uppfattar är de frågor där partierna är starkast. Vid sidan av Moderaterna låg Miljöpartiet i ”medvetande-topp” i den senaste – få har missat att mp kämpar mest av alla för att förändra det gråa industri- och slöserisamhället till ett grönt framtidssamhälle. De gröna har lyckats att vara tydligast med vad de vill till skillnad från otydliga Centern, som varit osynligast under mandatperioden om man få tro Novus undersökningar.

För mig var det förstås intressant att få veta hur (s) uppfattas och så här säger vår svenska grannbefolkning (inom parantes jämför jag den svenska opinionen och den åländska s- politiken):

Socialdemokraterna värnar de sociala trygghetssystemen och den generella välfärden. (Här är det lätt att erinra sig debatten om garantilagen, där (s) ensamt hävdat ”minst samma sociala rättigheter på Åland som i riket”)
Rättvisa är ett socialdemokratiskt nyckelord. (Vi sparar inte på gamla och sjuka och kämpar för ett starkt ÅHS, vi behöver en tandvård som alla har råd med, skärgårdsbor har rätt till likvärdig hälsovård och polisbevakning)
Socialdemokraterna förknippas med offensiv arbetsmarknadspolitik. (Vill satsa på utbildning och mer resurser till kampen mot ungdomsarbetslösheten som är förödande för våra åländska ungdomar).

Själv skall jag delta i en arbetsgrupp som skall se över socialdemokraternas miljöpolitik inför lagtingsvalet 2011. Det skall bli intressant att fördjupa sig i globala ödesfrågor sett ur ett lokalt åländskt perspektiv. Miljöfrågorna har sannerligen inte dominerat agendan under den lib/center-ledda regeringsperioden så här behöver (s) aktivt sätta frågorna i fokus.

Utredaren Arne Modig på Novus förklarade att ett val vinns av den som är tydlig i sina kärnfrågor och som lyckas mobilisera sina sympatisörer.
Ålands socialdemokrater har som ambition att driva en tydlig politik. Ibland är det förknippat med obehag att vara tydlig, för det kommer ofta anonyma mothugg som andas ett märkligt sosseförakt. Debatt på saklig grund tar vi gärna, men anonyma nedvärderande sms och nätkommentarer tillför inte åländsk politik mycket av värde.
Jag är övertygad om att många ålänningar vill ha trygga system, generell välfärd, rättvisa och en offensiv miljöpolitik. Därför behövs vi rödgröna socialdemokrater i åländsk politik.

Novus presentation på Almedalsveckan finns att ladda ner från www.novusgroup.se.