Lovande uttalanden, Harry Jansson

Det är med intresse jag läser om "striden" inom centern. Det första man tänker är: Gud så skönt att det är så stabilt inom vårt parti, socialdemokraterna. I dagens moderna (s) är ordet "falang" i princip okänt, i centern strids det för öppen ridå.

Annars tycker jag att det är svårt att ha synpunkter på vem som är bäst som partiledare, Harry Jansson eller Veronica Thörnroos. När jag arbetade som radioreporter måste jag erkänna att jag alltid imponerades över Harry Janssons retoriska förmåga och hans kunnande i EU-frågor. Därför var han i början av 90-talet en flitigt anlitad "EU-expert" i radions program.

Lovande argumentation

I dagens Ålandstidning kommer en del lovande uttalanden från den nye centerledaren: Enligt tidningen efterlyser Harry en "aktivare näringspolitik" och att han anser att "det är märkligt att det finns en enda sjöfartsansvarig tjänsteman på näringsavdelningen". Som hämtat direkt från (s) argumentation under många år.

Sedan skriver tidningen att Harry anser att "det är en myt att den offentliga sektorn är överstor". Inte undra på att han inte drog jämnt med Anders Eriksson i Ålands Framtid....
"Vi måste omstrukturera och samarbeta parlamentariskt om hur förvaltningen ser ut", säger Harry. Som hämtat direkt från (s) argumentation under många år.

Och sedan den alternativa energin som skall bli en ny viktig näring och som kan bli varumärke för Åland....ja, Harry, om du bara lägger till "minst samma välfärd som i riket" och förstår vikten av att omstrukturera även kommunsystemet, så blir du en utmärkt medlem i socialdemokraterna ;-)

Finländska siffror som tydligt visar på klassamhället

Det förekommer utslagning i det finländska samhället. Och det är stor skillnad på folk och folk. Läser idag i Hufvudstadsbladet om att antalet människor som sjukpensionerats och som är under 30 år som har mer än fördubblats under 2000-talet. En av de vanligaste sjukdomsorsakerna är depression.
"Glappet mellan välmående och marginaliserade unga har vuxit", förklarar man från ungdomsorganisationen Allians rf.
Långvarig arbetslöshet anges som en orsak till det dåliga psykiska måendet. Lägg till det bristande resurser för psykvård - och situationen ser mörk ut.
I samma tidning står det att läsa om universitetsstuderande unga i Finland. Studiestödet är så dåligt att var tredje student inte har tillräckligt med pengar för att täcka sina utgifter. Varannan student kallar sig fattig. Månne den andra hälften har rika föräldrar som finansierar studierna, men frågan är: skall det vara sådana klasskillnader i ett modernt välfärdssamhälle?
Tidningens ledarskribent hoppas att det faktum att finländsk utbildning på universitetsnivå är avgiftsfri skall leda till att utländska studenter lockas till Finland. Det är bra, i fall de stannar kvar sedan och blir goda finländska skattebetalare.
Men det ena utesluter ju inte det andra. Ungdomar från hem som inte har så god ekonomi får inga jobb, klarar inte av att studera, blir deprimerade och så småningom sjukpensionärer. Vill de försöka studera på högre nivå får de vara fattiga i många år innan investeringen lönar sig.
Så visst kan man tala om klassamhälle.

Avgiftsfri kollektivtrafik på hela Åland?

Det är inte lätt att motivera ålänningar att resa kollektivt. Och inte blir det lättare när systemen som finns inte fungerar. Trafikminister Veronica Thörnroos (c) sa i dag i lagtingets budgetdebatt att turlistorna för skärgårdstrafiken ändrats fem gånger på kort tid vilket förstås skapar problem för skärgårdsbor som vill ta bussen vidare från färjorna. För busstiderna har tydligen inte följt med färjetidtabellerna. Man frågar sig varför stora bussar skall avgå från hamnar dit anslutande skärgårdsfärja inte har anlänt....

Kollektivtrafiken engagerar mig. Jag hoppas verkligen att lagtinget funderar över (s)-motionen om att landskapet bör stödja även stadsbussen, vilket är rimligt sett ur rättvisesynpunkt. Många har blandat ihop denna fråga med att stadsbussen är avgiftsfri, vilket ju är en fråga först och främst för stadspolitikerna.

Men tänk så här:
En pensionär vill åka från sitt hem på Simskäla till sta´n. Matartrafiken som hon tar till Vårdöby, där Ålandstrafikens buss går, är avgiftsfri och bekostas till 80 procent av landskapet.
En annan pensionär vill åka från sitt hem i Östernäs till Vårdöby. Hon kan ta stadsbussen, som inte stöds alls av landskapet, till bussplan för vidare färd norrut. En stadsbuss som en del dessutom vill sätta avgift på. Vem missgynnas? Mariehamns stad! (och i fall man tar avgift på stadsbussen, pensionären i Östernäs).

Det riktigt radikala vore ju att låta även landsbygdens kollektivtrafik vara avgiftsfri. Det skulle sporra resandet och ge ett miljö-PR-värde för hela Åland som heter duga. Att resa med skärgårdsfärjorna som passagerare har ju varit gratis och bör ju så förbli (även om det nu finns en diskussion om att införa avgifter). Och skärgårdstrafiken är ju hästlängder mycket dyrare än busstrafiken för landskapet.

Färjorna är ju skärgårdsbornas "buss", så jämförelsen är ju hållbar.

Som före detta Vårdöbo måste jag hålla med de som tycker att en bro mellan Prästö och Töftö verkar vettigt. Töftöfärjan är om jag inte är felunderrättad den mest trafikerade färjan som landskapet har. Att pendla med buss från Vårdö till staden är fullt tänkbart (jag har själv gjort det). Slipper man färjpasset blir pendlingstiden ännu kortare.

-----

För övrigt måste man ha missat något igår när den 180-åriga champagnen provsmakades. TV4:s vinexpert Bengt Frithiofsson konstaterade (enligt Nya Åland) att smaken var som "en vacker flicka i högklackat som hoppar på stäpper". Tänk att få smaka på en sådan (champagne)! :-)

Vilken välfärd är onödig?

Gun Carlson (c) tog upp välfärden i dagens budgetdebatt i lagtinget. Om jag förstod poängen rätt, så var det att välfärden kostar för mycket för kommunerna och att välfärdssystemet blivit för utvecklat, vilket gör att folk inte tar "egna initiativ". Åtminstone fyllde Danne Sundman (ob) på med en kommentar som innebar något liknande.
Visst skall välfärdssystemet granskas. Det finns säkert "onödig" välfärd. Men vad det är som Gun Carlson tycker är onödigt fick jag inte klart för mig.

Socialdemokraterna har ett nyantaget välfärdsprogram: "Minst samma välfärd som i riket". Där pekar vi på bristerna i den åländska välfärdspolitiken: Att det saknas lagstiftning för att garantera att ålänningar har samma rättigheter som övriga finländare.

Det är mer angeläget att ålänningar når upp till samma standard på välfärd som i övriga landet (t ex vad gäller tandvård och vårdgaranti) än att diskutera hur man kan försämra välfärden så att kommunerna klarar av sina åtaganden. Och gör de inte det, så är det bara ytterligare ett bevis på att det behövs en kommunref....förlåt, samhällsreform var det ju det hette....

Särintresse eller allmänintresse

Man känner igen sig i frågorna som de olika partierna tar upp i debatten om landskapsbudgeten. För hur mångte gången i ordningen pratar Fredrik Karlström om TV-licensen (som om den skulle vara så hemsk för folk, det är ju ett system som används i hela övriga norden)? För hur mångte gången skall vi höra om den åländska profileringen av polisen? Måste säga att detta känns som väldigt marginella frågor när man tänker på den totala landskapsbudgeten.
Socialdemokraterna följer upp besluten från höstens kongress om "minst samma välfärd" för ålänningar som för finländare i övrigt. En generell fråga som påverkar många, inte minst bristen på allmän tandvård.
S motionerar också om en förändring av näringsavdelningen (och det pratar i och för sig andra oppositionspartier om också). Och S har en del att komma med vad gäller miljöfrågorna.
I den svenska valrörelsen pratades det mycket om särintressen kontra allmänintressen. Där tycker jag att det viktigt att åländska (s) håller fanan högt: Visst kan man motionera i små frågor, men de stora linjerna måste handla om vilken politik man vill bedriva för att det skall gagna hela Åland så mycket som möjligt. Att vara emot TV-licensen och själv äga en kommersiell radiostation luktar, tyvärr Fredrik Karlström, särintresse. Att jobba för ålänningars rätt till social service med samma villkor som i riket är däremot av allmänintresse. Tycker jag.
För övrigt tackar jag Erik Schütten för snabb åtgärd vad gällde Nyans löjliga twittrande som överbelastade www.politik.ax. Kul att du läser min blogg, Erik!

Onödigt twittrande och förvillande ord

Idag inleddes budgetdebatten i lagtinget och den har jag försökt följa med lite grann, trots att jag varit "indisponibel", d v s i sjuksängen.
Fastnade till exempel i replikerna efter Harry Janssons (c) inlägg, där han bestämt och tydligt beskrev hur mycket centern är EMOT sammanslagningar av kommunerna. Här är ju (s) och (fs) motpolerna. Obundna vet inte vad de vill och liberalerna, de pratar om att man skall kalla det "samhällsreform", kanske för att förvilla väljarna så att de inte skall tro att det handlar om en kommunreform.

Glädjande att Ulla-Britt Dahl (lib) gick upp och höll med om att allmän tandvård borde införas på Åland. Men, men....sedan var det nog för dyrt, trodde hon....Landskapsregeringen kom ju nyligen med en utredning om läget inom åländsk tandvård, med bra jämförelser med hur det är t ex i riket, men det som saknades var förstås kostnadskalkyler: Vad skulle det kosta att införa allmän tandvård, som i resten av landet? Hade utredaren från början fått veta att målsättningen är att införa allmän tandvård, så hade det ju varit det man hade velat veta. Med andra ord: Gör en ny utredning, där vi får svar!

För övrigt anser jag att www.politik.ax är ett väldigt bra initiativ, men: Varför, Erik Schütten, skall Nyans politwittrande vara med och ta upp plats på förstasidan? Hur skapar man intresse för politik med att skriva: "Roger Janssons (FS) slips är mörk" och "Ulla-Britt Dahl (Lib) envisas med att kalla Barbro Sundback (S) för ledamot Sundman". För mig är det bara ett brus av helt onödig information, som dessutom upptar nästan hela politik.ax-förstasidan under tiden debatten pågår.

Upp till bevis om stadsbussen i lagtinget

Insändare 12.11.2010

Ett stort tack till majoriteten i stadsfullmäktige som i onsdags röstade emot införandet av avgifter för stadsbussen. Ni har uppenbarligen förstått värdet av att stadsbor väljer att resa kollektivt istället för med var sin bil och vilket miljöpolitiskt PR-värde det ger staden att vi erbjuder fri buss.

Glädjande är det också att (s) förslag om att staden skall begära ett ekonomiskt stöd av landskapet för trafiken röstades igenom enhälligt. Det är ju inte mer än rätt att landskapet stöder stadsbussen precis som görs när det gäller landsbygdstrafiken.

Socialdemokraterna lämnar nu in en finansmotion till lagtinget där vi kräver att den regionala rättvisan beaktas, så att stödet till kollektivtrafik i fortsättningen inte bara gäller linjetrafiken på landet och den avgiftsfria ”matartrafiken” som tillhandahålls av kommunerna på landet, men som till 80 % finansieras av landskapet.

Två regeringsledamöter sitter i stadsfullmäktige, Britt Lundberg (centern) och Katrin Sjögren (liberalerna). Sjögren är ju dessutom miljöminister och bör därmed arbeta för att stimulera ålänningarnas resande med kollektivtrafiken. Nu gäller de för dem att övertyga sina respektive lagtingsgrupper om att stadsborna inte skall förfördelas i den här frågan. Upp till bevis!

Landskapet borde stödja stadsbussen

I debatten om stadens ekonomi tas återigen kostnaderna för stadsbussen upp som något man måste drar ned på.
FS, obundna och Mariehamns framtid aviserar t ex att staden med hjälp av avgifter skall få in 200.000 euro av bussresenärerna. Det pratas även i andra partier om att ”rationalisera” busstrafiken.

Sedan Mariehamn gick in för avgiftsfri buss har resandet med kollektivtrafiken ökat avsevärt. Medan det togs ut en avgift av passagerarna uppgick antalet resor med stadsbussarna till ca 100.000 per år. Därefter har antalet resor per år varit i genomsnitt ca 300.000, alltså tre gånger så många.

Som jämförelse kan nämnas att antalet resor på de regionala bussarna varit ungefär lika många, runt 300.000. Den trafiken beräknas kosta landskapet ca 1,5 miljon euro nästa år.

Men det riktigt intressanta är att det i landskapsregeringens budgetförslag för nästa år står att läsa om den s k ”matartrafik” som landsbygdskommunerna står för – alltså kommunal kollektivtrafik som tar passagerarna till de regionala bussarna: ”Inga avgifter ska tas för denna trafik med tanke på den fastställda maxtaxan för linjetrafiken”.

Blir då det här en stor utgift för dessa kommuner? Ånej, för till denna avgiftsfria kollektivtrafik finns ett anslag i landskapsbudgeten på 100.000 euro! Av de totala kostnaderna för den kommunala matartrafiken betalar kommunerna endast 20 % av kostnaderna.

Uppdraget för stadens politiker borde alltså bli: Kräv av landskapet att invånare i staden behandlas lika som invånare på landet. Begär att kostnaderna för stadens kollektivtrafik stöds av landskapet!

All uppmuntran att få fler att välja att åka kollektivt istället för att sitta i var sin bil är bra. Det är möjligt att landskapets stöd för den kommunala trafiken på landet är väl generöst, men det är troligen en förutsättning för att små kommuner skall kunna erbjuda t ex äldre utan bil att kunna ta sig fram.

Summa summarum betyder detta att kollektivtrafiken i Mariehamn blir förfördelad jämfört med motsvarande trafik på landet. Det råder ingen regional rättvisa – och det borde både landskapsregeringen och stadsfullmäktige ha i åtanke innan det sparas in på busstrafiken i staden.