Röstar man på Kemetter vet man vad man får

”Röstar man på en liberal så vet man var man får”. Det sa liberalernas riksdagskandidat Mats Perämaa i valdebatten i Åland 24 nyligen.

I samma debatt pratade han om att det behövs ett målmedvetet arbete för att sänka skatterna på arbete och energi och att lönehöjningarna ska hållas låga. Han vill föra en politik där förmåner till människor ska ses över för att statens kostnader ska sänkas. Han sa att rikspolitikerna måste överväga att de inte ska indexjusteras.

Julia Birney, också liberal kandidat, sa att partiet ”ser det som mest ärligt mot väljarna att man vet vad man får – röstar man på den liberala listan så får man en liberal med liberala värderingar”. Hon ville däremot inte ta ställning till några nedskärningar, men sa bestämt nej till att spara på skola, vård och omsorg. Hon kunde däremot tänka sig att resurser ”omfördelas”.

Tala om olika budskap! Vad vill egentligen liberalerna? Sänka förmånerna, för vem? Sjuka, arbetslösa? Vad leder de föreslagna skattesänkningarna till för slags nedskärningar? Eller ska resurserna bara omfördelas?

Liberalerna berättar gärna om sina goda kontakter till Svenska Folkpartiet, som vill sänka skatten för höginkomsttagare, medan Perämaa talar om skattesänkningar för låg- och medelinkomsttagarna.

När jag nyfiket fyllde i Rundradions valkompass för att stämma av mina egna värderingar mot kandidaternas fick jag veta att mina åsikter till 76 % stämde överens med Julia Birneys men bara till 56 % med Mats Perämaas. Båda säger sig ha ”liberala värderingar”, men de verkar vara väldigt olika.

Men flest liknande svar hade jag och Sara Kemetter (S). I debatten lyfte hon fram hur viktigt det är med rättvisa löner, starka åtgärder mot arbetslösheten och att staten satsar på offentliga investeringar för att få fart på sysselsättningen: Minskas arbetslösheten med 1 % förbättras statens ekonomi med en miljard euro. Röstar man på en socialdemokrat så vet man vad man får.

De vanligaste samtalsämnena i valrörelsen - Hallbackspojken.com har hela listan ;-)

Det är mötena som är de roliga med valkampanjer. Och då talar jag inte om styrelsemöten.
Nej möten mellan väljare och kandidat.

Ett av de bättre samtalen hade jag en kväll i Godby. Egentligen pratade vi mest om en annan kommun än den vi var i eller den jag ställer upp som kandidat i. Men ett rätt långt och kul samtal hade vi, cafébiträdet och jag.
Jag har pratat politik med mammor på dagis och inlagda på Gullåsen, med fotbollssupportrar och körsångare, med Ålands rikaste man, med sjukpensionärer, utlandsfödda och t o m med sju-åringar :-)

En modern politiker måste vara lyhörd. Att man som åländsk politiker måste vara ute på stan eller i byn och prata med folk, det vet nog de flesta. Den stora frågan är om man lyssnar och tar till sig.

Ibland är det svårt, det måste medges. Om man är så fast i sin övertygelse i en viss fråga och den man pratar med tycker tvärtom, då ska man vara skicklig.

Vad har då de väljare jag pratat med velat diskutera? Här kommer listan i turordning (vanligaste samtalsämnet först).
1) Allmän tandvård
2) Att det är dyrt på Åland och svårt att vara låginkomsttagare
3) Antalet kommuner på Åland
4) Sophantering
5) Stadsbussen och avgifter eller inte
6) Besparingar som drabbar kulturen

Jag hoppas att jag har lyssnat tillräckligt bra. Jag hoppas att du som läser detta går och röstar imorgon. För mig är det en självklarhet att nyttja sin demokratiska rätt. Den som inte röstar kan inte klaga på den förda politiken sen.

Trevlig söndag! För den som ska på valvaka så sitter jag (förstås) med socialdemokraterna och är på Alandica tillsammans med min fru Siv från kl 18.30.