Klyftorna ökar i Finland - därför är en röst på (s)-kandidaten Beijar viktig

På söndag är det val i Finland. Konstigt nog blir valdeltagandet förmodligen lågt på Åland. Ålänningar är tydligen måttligt intresserade av vad som bestäms i Helsingfors och måttligt intresserade av ideologier.

Riksdagsvalet är det mest ideologiska valet som ålänningar får delta i.
Här syns det tydligast var kandidaterna står när det gäller fördelningspolitik och socialpolitik.

Finländsk allmän välfärd har en relativt hög standard, men klyftorna ökar och har ökat men den borgerligt styrda regeringen.
Man kan tycka att en åländsk riksdagsledamot inte har så mycket inflytande. Men 1/200-del av riksdagen kan också påverka (det är i alla fall betydligt bättre inflytande än om Åland skulle ha en person i EU-parlamentet).

Christian Beijar är den som tydligast står upp för välfärdsstaten. Han kör inte med något borgerligt flum om att sänkta skatter skapar större välfärd. Vill man förklara det enkelt så är det som den intelligente rikssvenske nationalekonomen Johan Ehrenberg brukar påpeka: Sänkta inkomster till staten ger sämre möjlighet att betala för det gemensamma.

Det som ofta glöms bort är att det är viktigt att värna om arbetsplatserna i den offentliga sektorn. De som rationaliseras bort från den har inte fångats upp av den privata sektorn så som de borgerliga regeringarna i exempelvis Finland och Sverige har trott. Kom ihåg att offentligt anställda också betalar skatt och betalar för den gemensamma välfärd de också arbetar med! Det är ju knappast bättre att de bara går arbetslösa! Då blir de ju verkligen "tärande" för samhället och dessutom är det ett oerhört slöseri med mänskliga resurser.

Rösta för en kandidat från Åland som tror på den gemensamma sektorn, som har en vilja att hjälpa de 900.000 fattiga i landet och som har en stor insikt i hur viktig den sociala servicen är för folk som har det svårt.

Rösta på Christian Beijar! Det hade jag gjort om jag inte var för sent ute med att bli finsk medborgare, som jag blev igår....;-)

Vi säger nej till Sannfinländare i regeringen

Ett uttalande från socialdemokraterna på Åland:

Vi åländska socialdemokrater ser med oro på utvecklingen inom den finländska politiken. De populistiska och främlingsfientliga Sannfinländarna får härja fritt i debatten och det vore skrämmande om de får möjlighet att delta i regeringsförhandlingarna efter valet.

Vi kan inte omfatta Sannfinländarnas värdegrund och motstånd mot svenska språket. Vi tror på ett mångkulturellt samhälle – inte ett nationalistiskt.
Därför behövs en tydlig markering från åländsk sida.

Vi ålänningar, som själva representerar en minoritet i Finland, måste väl om några stå på oss och hävda minoriteternas rätt och därmed ta avstånd från Sannfinländarna som eventuellt regeringsparti. Så gjorde samtliga svenska partier i riksdagen när det gällde Sverigedemokraterna inför det svenska valet i höstas. Alla deklarerade att de inte regerar med stöd från ett nationalistiskt parti.

Men i Finland gullas det med Sannfinländarnas ledare Timo Soini.
Därför kommer vår kandidat i riksdagsvalet, Christian Beijar, med sitt tydliga budskap: Om Sannfinländarna föreslås ingå i den finländska regeringen nästa mandatperiod, då skulle han som riksdagsledamot rösta emot.

plus och minus i måndagens valdebatt

Här kommer några funderingar kring debatten i stadsbiblioteket igår kväll inför riksdagsvalet:

De tre allians-kandidaterna var alla positiva till kärnkraften och en utbyggnad av den. Alltså ska man rösta på den andra listan, Åländsk samling.

Var ska kärnkraftverket som skall ligga på Åland byggas, Johan Ehn? (OK, det var en hypotetisk fråga du fick, men du sa inte nej....)

De tre allians-kandidaterna trodde alla att skattesänkningar löser arbetslöshetsproblemen. Det har inte lyckats speciellt bra på annat håll. Rösta inte in någon med den ideologin. (här svarade Beijar och Nauclér klart bäst)

Christian Beijar är den ende som röstar nej till en regering där sannfinländare ingår. Principer är viktiga, därför ordentligt med pluspoäng till honom.

Axel Jonsson hejar på Sverige när det spelas hockey och Finland står för motståndet. Heja Axel! ;-)

De kandidater som inte kunde tänka sig att gå i en prideparad: Är inte människor lika värda oavsett sexuell läggning?

Ombytta roller för FS och lib i retoriken

I gårdagens Nya Åland presenterades kandidaterna på FS-lib-listan inför riksdagsvalet. När man läser deras svar förstår man att de frisinnade är på väg att bli de nya moderaterna och liberalerna ska bli....de gamla frisinnade?

FS-ordföranden talar om välfärdstjänster till alla medborgare och att minska arbetslösheten, allt i god Reinfeldt-anda. Betyder det samma som i Sverige, så betyder det egentligen ökade klyftor, mer privatisering och att jobben skall uppstå tack vare att man försämrar villkoren för arbetslösa.

Men var Johan Ehns retorik kommer ifrån är ju lätt att lista ut.

Liberalerna går motsatt väg. De båda riksdagskandidaterna vill t ex ha högerledaren Jyrki Katainen som statsminister. Båda nämner att en av de viktigaste frågorna i valet handlar om att effektivisera offentlig serviceproduktion. Det tycker ju FS förstås också, men det är intressant med ordvalen här:
Ehns "möjligheter att även framledes erbjuda välfärdstjänster" låter ju onekligen mer positivt än Ekström-Andersens "den offentliga sektorn behöver effektiviseras" (läs: nedskärningar)

Skillnaden i ordval beror sannolikt på att Ehn trots att han är yngst i gänget är betydligt mer slipad än de andra på listan.

Men det finns förstås ljus i mörkret för oss sossar: Tony Asumaa tycker att det är bäst för Åland att socialdemokraterna finns med i regeringen. Lustigt nog nämner denne liberal inte Svenska Folkpartiet.

Nä, som jag ser det så gäller det nog att heja på Beijar i det här valet. Då vet man vad man får: En person som tror på den nordiska, socialdemokratiska välfärdsmodellen, som ser att det finns ett samband mellan skattesänkningar och nedskärningar och som vill kämpa mot den utbredda fattigdomen.

Därför hejar jag på Beijar

Riksdagsvalet närmar sig. Igår presenterade sig fyra kandidater - som är på samma lista.
Jag har aldrig röstat i finländska riksdagsval (eftersom jag inte varit finsk medborgare). Som utlandssvensk väljare har jag oftast inte haft några namn att ta ställning till, bara ett parti, så jag har aldrig behövt bry mig om själva personvalet.
Men på den här listan är min favorit helt klart Christian Beijar.

Jag hade förmånen att få lära känna Beijar lite bättre på en resa till Åbo nu i helgen som var. Förutom sina formella meriter och långa erfarenhet är han nyfiken, intresserad av människor och socialt kompetent. Dessutom har en tydlig profil jämfört med de andra på listan: Han vill arbeta för ett rättvisare Finland - mot det klassamhälle som den borgerliga regeringen skapat.

När vi socialdemokrater skulle ta ställning till ett samarbete med andra partier, frågade sig säkert en och annan varför vi skulle stödja Elisabeth Nauclér. Igår sa hon det tydligt själv: Man stödjer ett valprogram, som samarbetsparterna tagit fram tillsammans. Sedan väljer man den på listan som är bäst lämpad för uppdraget.

Den mest erfarne politikern på listan är Christian Beijar. Ingen av de andra har t ex suttit elva år i lagtinget. Han är mogen uppdraget i riksdagen. Därför hejar jag på Beijar.