"Den socialdemokratiska mardrömmen"

Johan Ehn (M) uppmanade ikväll stadsfullmäktiges ledamöter att "vägra bli en del av den socialdemokratiska mardrömmen". Ehn menade att (S) inte skall sätta hårt mot hårt i stadspolitiken, d v s vara tydliga med vilka försämringar som väntar nu när fullmäktige specificerat budgetramarna för nästa år. (-2,3 miljoner euro). Han anklagade (S) för att vara konservativa medan (M) är för utveckling. Problemet är att staden "utvecklas" åt fel håll. Och ändå ska (S) tydligen inte sätta ner foten. Det ska vara konsensuspolitik, men samförståndet ska uppenbarligen gå ut på att (S) ska förstå att (M) har rätt. Någon utsträckt hand ifråga om budgetprognostiseringen för nästa år har vi inte sett röken av. "Det är inte ens fel att två träter" fick man lära sig redan som liten. Men här är det tydligen ett partis fel. Jag kan hålla med om en sak: retoriken kan bli övertydlig ibland. "Slakt" låter värre än "försämringar" och själv föredrar jag det senare ordet, som jag använde på det stadsstyrelsemöte där jag röstade emot nedskärningarna. Två andra uttalanden på fullmäktige etsar sig fast i minnet: Rauli Lehtinen (lib) som undrade "varför (S) inte ville kompromissa i stadsstyrelsen och komma halvvägs emot?". Skillnaden mellan (S) förslag och stadsdirektörens var 2,3 miljoner. Mellan (S) och (lib)s förslag var skillnaden ca 2 miljoner. Hälften av 2,3 miljoner är inte 300.000, käre Rauli. Och så var det Britt Lundberg (C) som sa: "Ingen som är anställd av Mariehamns stad kommer att bli av med sitt jobb". Hoppas nu att tjänstemännen och nämnderna kan trolla så att detta blir sant. Så att jag slipper drömma mardrömmar.

"Nu är det dags att byta parti...."

....sa en av besökarna till mig vid valstugan idag. Det var en kvinna som inte varit socialdemokrat förr, men som efterlyste mer "mänskliga värden" i politiken.
Kul med positivt intresse för vårt arbete :-)

Andra besökare är mer försiktiga, men ändå upplever jag en gryende valstämning och att folk gärna vill prata politik. Och till dig, åländsk väljare, som läser det här: Gör det! Prata med oss, kom med dina synpunkter, diskutera. Det är det som är demokrati. De som blir invalda ska representera sina väljare.

Om jag blir vald till stadsfullmäktige eller lagtinget vill jag jobba för de mänskliga värdena: För att den gemensamma sektorn inte skall raseras och för att den generella välfärden, d v s allas lika möjligheter till utbildning och omsorg, skall värnas, trots spartider.

Vi måste våga prioritera för att klara den utmaningen. Vi måste välja bort det onödiga, men skydda viktiga verksamheter som hotar att raseras när ekonomismen ska styra. En budget är inte bara siffror och investeringar, det är framför allt en drift av ett samhälle som måste och ska fungera.

Jag lovar att återkomma med min prioriteringslista inom kort. Det blir nog efter tisdag, för då får jag och alla andra intresserade mer input om hur den nordiska socialdemokratin skall arbeta med välfärdsfrågorna de kommande tjugo åren. Och med integrationspolitik för att motarbeta främlingsfientligheten, som växt sig stark. Ett öppet medlemsmöte som är i lagtingets auditorium, 23 augusti kl 18.30. Vem som helst kan alltså komma dit.

Men nu tänker jag inte tänka mer på politik, inte idag i alla fall. Nu ska jag ta det lugnt ikväll, slötitta på TV, spela lite på www.betapet.se (alfapet på nätet), dricka en kopp te och hitta på ännu en saga för min yngsta dotter.

(Förlåt om jag lurades lite med rubriken, ville ju förstås locka hit dig till min blogg ;-))

Populärt med populism i åländsk politik

Återigen blir socialdemokraterna utmålade som populistiska i en insändare undertecknad av majoriteten av partierna i stadsfullmäktige.

Det här med populism eller inte har jag fastnat för av någon anledning. Det tål att tänkas på om man är populist eller inte för alla i politikens värld.
Wikipedia, som jag har använt mig tidigare av när jag funderat kring ämnet, ger en bra sammanfattning av begreppet här.

Den populism (s) har ägnat sig åt, enligt de andra partierna, är att vi ifrågasätter orimliga lönevillkor för en blivande stadsdirektör: Först och främst bonusen/löneutvecklingen som kunde ha höjt hans lön med 50 % på sju år. Och i andra skedet även grundlönens storlek och "någon semesterdag" (i själva verket betald tjänstledighet i ca en och en halv månad, enligt liberalen Folke Sjölunds och fs-aren Johan Ehns förslag). Visst ställer vissa av oss detta i relation till vilka villkor andra anställda i staden får. I den meningen "vädjar vi till folket och angriper en social och politisk elit" (Wikipedia). Med all rätt, tycker jag.

Högerpopulismen

Låt oss fundera över högerpopulism: Enligt wikipedia är det att "ha en liberal agenda med lägre skatter och minskad statlig inblandning i ekonomi och familjeliv." Det känner vi igen i t ex Frisinnad Samverkans partiprogram:
"Vår politik utgår från den enskilda människan och tron på varje människas rätt att bestämma över sitt eget liv. Nyckeln till ett socialt och ekonomiskt välmående samhälle ligger i människors livsglädje och företagsamhet. Människa och näringsliv har därför centrala positioner inom alla våra politikområden".
Även här angrips en politisk elit - de som vill använda politiken som en motvikt till marknadskrafterna. Vi som inte tror att privatiseringar och skattesänkningar gör alla löntagare lika lyckliga tycker att detta är populism.

Centern, ÅF, Obundna....

Och så har vi centerns populism: Rikta ekonomiskt stöd åt landsbygden och bönderna!
Ålands Framtids populism: Åland kommer att bli förfinskat om vi inte frigör oss!
Obunden populism: Homosexuella föräldrar är onaturligt....

Det kanske finns en inneboende populist i alla av oss?
Partierna/politikerna vänder sig till sina väljargrupper med det som går hem hos dem, speciellt när det börjar närma sig val. Konstigare är det nog inte.

God Jul! (och förresten....var inte Jesus populist när han angrep fariséerna, den sociala eliten på den tiden?)

Öppenhet att föredra så att folk kan reagera

Vad jag har förstått så har öppenheten i media varit uppe till debatt när det gäller besluten i stadens högsta organ om valet av stadsdirektör.
Jag tycker att det är mest renhårigt av politiker att säga vad de tycker på förhand. Tidningarna har skött sig bra och försökt få veta på förhand vad fullmäktigegrupperna tycker och vem som tyckte vad i stadsstyrelsen. Barbro Sundback (s) gick ut samma dag i tidningarna med en insändare som klargjorde vad hon tyckte.

En sak som dock blev oklart före var om den nu föreslagne blivande stadsdirektören krävde att få en bonus. Det säger han i Ålands Radio idag att han inte gjorde. Det var alltså någon annan som kom på den idén. Stadsstyrelsens ordförande? Ja, i alla fall var han (Johan Ehn) den som tydligast talade för bonusen i tidningsartiklarna inför fullmäktiges debatt.

Har man nu en beslutsprocess som innebär att stadsfullmäktige skall välja vem som förordas som stadens högsta tjänsteman, så får man räkna med att
1) Det kan råda delade meningar
2) Att om man är kandidat till jobbet, så får man räkna med offentlighet kring de lönekrav man har ställt (här är det intressant vad motkandidaten hade för lönekrav....?)
3) Att ens kompetens för arbetet diskuteras inför och på fullmäktigemötet.

Öppenhet är en viktig ingrediens i demokratin. Skall medborgarna/skattebetalarna ha en chans att reagera innan besluten tas, måste viktiga frågor upp på bordet. Som att stadsdirektören erbjudits en bonus om han "lägger manken till" och uppnår resultat. Det röstades bort av en majoritet av fullmäktige, på förslag från socialdemokraterna.