Het debatt med ÅF

Det skulle ta en hel dag att svara på alla motinlägg som Erik Schütten kom med efter min insändare i gårdagens ÅT och Nyan på onsdagen. Kan konstateras att Ålands Framtid inte riktigt gillar att bli emotsagda. Men det är ju då det blir debatt! 58 inlägg efter en insändare på ÅTs hemsida får väl betraktas som livligt. Här är två av mina svar på olika påståenden som görs där:

byråkrati vid åländskt skatteövertagande

”Vad gäller TAKS så är Hallbäck ute och cyklar ganska rejält när han påstår att 126 personer skulle jobba på skatteförvaltningen. TAKS är inte bara skatteförvaltningen, det är en samlad myndighet som förutom skatteföervaltningen också innehåller tullmyndigheten samt färingarnas motsvarighet till energidepartementet.” Det visste jag och borde kanske ha nämnt, men ÅF vill väl ta över tullen på sitt självständiga Åland också? Något oljedepartement behöver vi däremot kanske inte….

”Ytterligare en sak är påståendet om oerhört dyra IT-system. I hela norden pågår denna uppgradering hos förvaltningarna för att dels göra förvaltningen mer kostnadseffektiv, och dels mer tillgänglig och transparent för kunderna.” Ja, och? Det kostar väl? Enligt Törnroos kostar IT-systemet lika mycket för ett litet ”land” som för ett stort. I princip.

Att skattebördan är hög förklarar Schütten med att färingarna har sämre skatteunderlag än ålänningarna.
Sedan skriver han apropå egen beskattning att det ”dock inte” blir så bra ”att det skulle löna sig rent ekonomiskt att ta över beskattningen oförändrad. Däremot finns en mycket stor potential genom att dels städa upp i de offentliga utgifterna, och dels skapa nya incitament för inkomster.”
Jaha? Vilka utgifter, Erik, skall du städa i? Var skall du skära ner? I den onödiga byråkratin, har vi förstått – och att en egen skatteförvaltning blir ett tillskott till en redan stor offentlig sektor på Åland, det borde ju vara självklart – oavsett om man har koll på mina eller Rolf Granlunds siffror.

Vad säger ni för övrigt om redarföreningens oerhörda tveksamhet till en egen skattebehörighet? Har ni kollat i ÅSUB-utredningen vad det står om sjöfartsstöd och hur mycket pengar det handlar om?

"JMT" skriver att detta var "det bästa från rött håll på länge":

Tack, JMT, för berömmet.
Jag får ju höra från annat håll att jag är dåligt påläst. Det är möjligt, man kan ju läsa hur mycket som helst. Men ÅSUBs utredning har jag läst – vi har haft en omfattande diskussion inom (s) och ja, Erik Schütten, vi tror på full sysselsättning. Hur hög arbetslöshet tror du på? Det verkar vara ett viktigt mål för dig att skära ned i välfärden. Men vart skall de bortrationaliserade ta vägen? Och att det finns ”onödig byråkrati” överallt är ju inte heller sant. Inom vissa områden (t ex den sociala sektorn) borde det till mer resurser. Och inte minst om vi får en högre arbetslöshet och blir självständiga. Då skall vi ta ansvar för de kostnader som uppstår av det också, eller hur?

Onödig byråkrati

Ålands Framtids Erik Schütten tar upp den onödiga byråkratin och landskapets ekonomiska framtid i tidningarna och det behövs det ju debatt kring. Schütten skriver att Åland klarar sig med en liten förvaltningsapparat. Det trodde de säkert på Färöarna också när de ville ta över beskattningen - idag arbetar 126 personer (per den 30.3, källa: Kristian Törnroos, TAKS) på den färiska skatteförvaltningen TAKS och dessutom tvingas de till investeringar i mycket dyrbara IT-system, som skall fungera både internt och mot omvärlden. Onödig byråkrati?

Inte vet jag vad färingen i gemen tycker om sitt paradis, men med en inkomstbeskattning som är 40-50 % för medelinkomsttagare, skulle till och med jag som socialdemokrat undra om det verkligen är nödvändigt. Skatteparadis brukar man prata om, men här blir det med en liten annan betydelse, ett paradis för skatter.

Socialdemokraternas meningsmotståndare, t ex ÅF, har hävdat att S inte följer en linje ifråga om ett framtida skatteövertagande. Det tycker jag att vi gör. Den linjen är ansvarsfull. Den sätter medborgarnas väl och ve i första hand. Det är av samma skäl vi värnar om den s k garantilagen, som gör att ålänningar exempelvis skall garanteras samma sociala rättigheter som medborgare på fastlandet ifråga om utkomststöd, barnomsorg och tandvård m m. Vi tycker att självstyrelsen skall vara bra för den åländska befolkningen, inte missgynna den.

Det är den här typen av frågor, som vi driver konsekvent, som Ålandstidningens chefredaktör Niklas Lampi menar är felaktig och t o m populistisk. Med tanke på fredagens ledare (14.5) där han blandar ihop Camilla Gunell med invandrardebatten i Finland så undrar man vem som drar enkla slutsatser och skapar politikerförakt, som ju är några av populismens kännetecken. Det avgör vi åt väljarna att ta ställning till nästa år.

”Dags att ta ansvar för vår ekonomi” är rubriken på Erik Schüttens inlägg. Där är vi helt överens. Men sedan visar det sig tydligt att med det menar vi väldigt olika. Vi är också emot onödig byråkrati och har t ex länge arbetat för en bättre organisation av utbildningsväsendet och för en omstruktureringen på näringsavdelningen. Vi är förstås också väl medvetna om den offentliga sektorns ekonomiska kris, men ställer inte upp på snålbesparingar som skapar framtida problem.

Ålands socialdemokrater driver en ansvarsbärande politik som är ideologiskt förankrad och som har varit framgångsrik i många länder. Socialdemokratin i Norden är känd för sin lyckade kombination av att värna om både privat och offentlig sektor. S nyckelord är sysselsättning och vi ser allvarligt på nedmonteringen av den generella välfärden.

”Nuvarande finansminister är inne på fel spår”, skriver Schütten. Jag håller med om det. Men vi bör akta oss för att spåra ur och hoppa på första bästa självständighetståg när konjunkturen är mindre gynnsam.

Populisttestet och Niklas Lampi

Eftersom Ålandstidningens chefredaktör kallade socialdemokraterna för "oblyga populister" i gårdagens ledare tänkte jag att jag måste googla ordet "populist": På wikipedia kan man läsa att ordet
används i Sverige företrädesvis som ett pejorativt (typ förlöjligande?) begrepp för att beskriva oseriösa och extrema nya politiska partier och deras åsikter.

Socialdemokraterna är, som jag ser det, knappast nya, knappast oseriösa, knappast extrema....

Fortsätter läsa:
"Kännetecknande för populism är att det rör sig om politik med förenklade lösningar. Ofta används "sunt förnuft" och vi-mot-dom-tänkande som argument för åsikterna. Det är dock inte främst åsikterna i sig själva som avgör om till exempel ett parti kan anses populistiskt utan just att man anspelar på ett tänkt "gap" mellan makthavare och en majoritet av folket. Ofta förspråkar man fler folkomröstningar och är allmänt skeptisk till den representativa demokratin.[1]

Då ska vi se: Förenklade lösningar? Tja, ledaren handlar om ekonomisk politik och ekonomi är sannerligen inte enkelt (....ja, möjligen för Lampi). Den nya "sanningen" som trummas igenom är att det är rätt att sanera (läs: rasera) den offentliga sektorn för att världsekonomin så kräver. Är det den enda sanna sanningen? Men ta nu bara permitteringarna av t ex lärare: Än vet vi inte att sanningen är att permitteringarna kommer att leda till några vettiga besparingar....lärarfacket har föredömligt försökt berätta hur det kan slå mot eleverna, mot arbetsklimatet och mot de själva. Besparingar har ofta konsekvenser som i sin tur kommer att kosta!

Ett gap mellan makthavare och majoritet? Ja, där får det väl anses populistiskt då att socialdemokraterna har påpekat att folket inte är speciellt intresserat av en ramlag för att Åland skall kunna ta över beskattningen....

Skepsis till representativ demokrati? Känner jag inte igen hos socialdemokratin.

Krav på folkomröstningar? Knappast.

Så min summering i populisttestet blir att herr chefredaktören möjligen fick ett rätt av sju. Och i den frågan (ekonomisk självstyrelse) måste man fråga sig om den "förenklade lösningen" är den återhållsamma, försiktiga socialdemokratiska linjen eller de borgerligas dröm om att det skall vara enkelt att övertyga politiker på fastlandet om att ett skatteövertagande är bra.

Slutligen: Oblygheten. Ja, Niklas Lampi, där har du fullständigt rätt. Socialdemokraterna på Åland är inte blyga. Det tror jag inte hade varit någon större vits i arbetet med att driva oppositionspolitik.

Oroande med ungdomsarbetslösheten

1-majtal
Det är med stor oro som jag som socialdemokrat kan konstatera att arbetslösheten skjutit i höjden inte bara i vår omgivning utan även här på Åland, fast läget är bättre här. Det som är värst här på Åland är läget för ungdomar.

I riket är krisen minst lika allvarlig, om inte ännu allvarligare, än under lågkonjunkturen i början av 90-talet.
Den finländska ekonomin har rasat ordentligt, till exempel sjönk BNP i Finland ifjol med nästan 8 procent, vilket var bland de värsta nedgångarna i hela världen!

Det här får naturligtvis återverkningar på Åland och inte minst för den offentliga ekonomin. Nu gäller det att använda de krympande resurserna på rätt sätt.
Vi skall inte fastna i pessimism – naturligtvis kommer konjunkturen att vända – och det gäller att inte göra panikbesparingar som skapar problem som blir svåra att hantera när finans- och jobbkrisen väl är över.

Landskapsregeringen borde ägna mycket arbete åt hur man skall se till att mildra effekterna av krisen i Finland och i världen.

Hur mycket energi ägnar landskapsregeringen åt problemet att nästan 200 ungdomar under 24 år på Åland är arbetslösa?
För merparten av dem räcker det inte att Mariehamns stad och Jomala kommun ordnar ett fåtal tillfälliga jobb för att mildra situationen något. De flesta av dessa nästan 200 unga arbetslösa kommer inte få jobb på det sättet ändå.
Dessutom finns det ett stort mörkertal. Det talas om att det kan finnas nästan lika många unga arbetslösa till, som inte syns i statistiken.
Det är statistiskt bevisat att den som blir arbetslös som ung – och får en dålig start på vuxenlivet, löper stor risk att drabbas om och om igen, det är därför det är så viktigt att alla ungdomar har möjlighet att få ett jobb och inte hamnar i en ond spiral.
Landskapet är med och finaniserar projekten med ungdomslotsar och Katapult – bra initiativ för att hjälpa unga att hitta motivation och hjälpa dem att hitta studier som passar för just dem.

Men det är fortfarande ett bekymmersamt läge inför sommaren. Visst, köpmannaföreningen har uppmanat sina medlemsföretag att försöka erbjuda ungdomar jobb i sommar och det är jättebra. Men i år finns det betydligt färre sommarjobbsplatser anmälda hos arbetsförmedlingen än i fjol. En hel del arbetsplatser har bestämt sig för att inte anställa sommarpersonal på grund av sparkrav.

I Sverige har den borgerliga regeringen lanserat en så kallad arbetslinje. Poängen är att alla kan hitta och få jobb, bara man lägger manken till. Detta trots en hög arbetslöshet och trots att man dessutom skall tvinga ut de som är för sjuka för att orka arbeta.
Det är en ekvation som inte går ihop.

Det man inte talar så mycket om är hur de nya jobben skall skapas. I en ekonomisk kris, när alla drar åt svångremmen, både inom den privata och den offentliga sektorn, är det inte bara att gå ut och söka jobb, när de inte finns.

Ur socialdemokratisk synvinkel är det inte de arbetslösa som är problemet – utan bristen på lediga jobb! Och det kan man ju inte lasta den enskilde för. Ett samhälle måste vara aktivt och det offentliga måste otvivelaktigt stödja vettiga satsningar som leder till jobb!
Socialdemokraterna här på Åland har föreslagit att landskapet skulle införa ett stödsystem för upprustning av allt turistboende som stugor, stugbyar, gästhem och hotell. Det skulle ge många jobb och samtidigt höja nivån på Åland som turistmål.
Vi har också föreslagit att utbyggnaden av självstyrelsegården borde genomföras nu under lågkonjunkturen – något som skulle skapa jobb inom byggbranschen.

Det finns alltså ett akut problem – att så många unga är arbetslösa just nu och att inte ens sommarsäsongen ser ut att kunna göra att dessa unga får in en fot på arbetsmarknaden.
Och så finns det ett långsiktigt arbete som måste göras för att skapa nya jobb: Det finns många driftiga ålänningar med massor av bra affärsidéer som kan leda till nya jobb. Alla kan vi tillsammans hjälpas åt för att välståndet på Åland skall kunna fortsätta.

Lågt i åländsk "debatt"

I den offentliga diskussionen finns det mycket som är intressant och bra skrivet på Åland. Men det finns också lågvatten.
Ta det här med näringsministern som avgår. Det kan man ju tycka mycket om. För min personliga del så tror jag att det var rätt beslut av honom. Känns det så tungt och slitsamt så skall man inte sitta på sin post och lida.
Det jag reagerar mot är kommentarerna, t ex på Nya Ålands hemsida, www.nyan.ax. Där skriver t ex sign. enkel bondpojk;

"Tack för din avskedsansökan! Att du överhuvudtaget blev näringsminister är för mig en gåta."

Det kallas för att strö salt i såren. Jag känner Janke som en socialt begåvad man som ville göra så gott han kunde. Att behöva läsa att man aldrig skulle fått försöka kan inte vara kul. Det är lågt att skriva så tycker jag.

Ett annat fall: Ålands Radio-debatten. Man kan tycka vad man vill om hur många anställda ett public servicebolag på denna lilla holme skall ha. Men drar man in tjänster blir det ju sämre möjligheter, det borde de flesta kunna förstå. Då skriver NN på facebook att det försämrade utbudet nu "beror på att personalen nu vill hämnas på politikerna för inbesparingarna". Men hallå? Eftersom jag har jobbat på radion i mer än tio år, vill jag säga att jag knappast tror att NÅGON går till sitt radiojobb och försöker göra något annat än sitt allra bästa. Men har man inte tid/råd/möjlighet att göra ett bra jobb så blir det sämre.

Att debattera på det sätt som bondpojken och NN gör tycker jag, som ni förstått vid det här laget, är totalt onödigt. Hoppas aldrig att jag själv smittas att följa med ned i detta bottenträsk i åländsk debatteknik.

Dags att tänka lite ekonomi, centern?

Morgonen inleddes med läsning av Centern-aktuellt, en Harry Jansson-produkt som tydligen delas ut till alla hushåll. Det är ramlag, ramlag, ramlag (läs: egen beskattning) som skall säljas in. Min gamle teaterkompis Janke har intervjuat Maiken från Färöarna, som förstås (?) anser att Åland skall följa Färöarnas strävanden till självständighet.

Intressant att läsa, eftersom (s) igår diskuterade ämnet med Kristian Törnroos, ålänning som arbetar som ekonom på den färiska skatteförvaltningen TAKS.

Han berättade om ett "land" med en enorm offentlig förvaltning, varav 126 personer (ja, de har just sparat in några tjänster....) sysslade med löneskatter, tull och moms m m på hans arbetsplats. Kristian arbetar med IT och förklarade hur komplicerade IT-system som krävs för en egen skatteförvaltning som skall vara så smidigt och enkelt det går.

Vad det skulle kosta för Åland att överta beskattningen i ren administration är svårt att sätta en exakt prislapp på, men på en direkt fråga ansåg han att det inte är troligt att ett åländskt skattesystem skulle vara billigare att bygga upp än det färiska. Eftersom färingarna är nästan dubbelt så många som oss, kan man lätt räkna ut att det blir en ännu dyrare "självständighet" för oss.

Och är man sedan då "självständig", när man sitter med sin nya svindyra skatteförvaltning? Ja, kanske. Men är vi beredda på att betala detta kalas? Hela anledningen till att Harry Jansson och de andra vill att vi skall övertygas är ju att Finland blivit så finskspråkigt att vi inte kan leva som enspråkiga i detta land utan problem. Vi är, som Harry skriver, "Stateless People" (pst, inte jag, Harry, jag har mitt moderland i väster att falla tillbaka på om jag skulle tröttna på Åland).

Hur skall vi då summera dessa rätt olika ståndpunkter när vi jämför oss med Färöarna? Tja, vad väljer vi?
Nuvarande system (som går att utveckla): Ekonomisk trygghet och garantier vid kriser, fungerande skattesystem om än med låg möjlighet att påverka den förda skattepolitiken, språkproblem, ständig uppvaktning i Helsingfors för att få rikspolitikerna att förstå de åländska frågorna
Färiskt system: Höga skatter (uppemot femtio procent för vanliga löntagare!) för att kunna bibehålla välfärd, byråkrati, stor sårbarhet vid kriser, isolering, men med rätt att bestämma själv?

Att tänka efter före är kanske en sliten kliché, men här är det motiverat att gå efter det mottot.

Självklart intressant med mer självstyrelse

Jag gillar debatten om åländskt skatteövertagande. Den är intressant och socialdemokraterna har en bra, vettig hållning. Självklart låter det intressant med mer självbestämmande och personligen är jag helt enig med de som säger att åländsk politik blir mer intressant om man också kan besluta över inkomstsidan av budgeten....Detta har jag skrivit om förr. Idag publicerades en ny insändare skriven av mig i ämnet:

Viktigt att vara lyhörd mot väljarna

Ålands Framtids Rolf Granlund m fl ägnar en stor del av en insändare (16.3) åt att analysera Socialdemokraternas politik ifråga om egen beskattning. S ägnar sig enligt ÅF ”för stor lyhördhet”. Vi tackar för berömmet. Lyhördhet blir allt viktigare för moderna politiker.

Socialdemokraternas ekonomiska politik innebär inte alls någon ”tillbakagång” som det har sagts och tyckts. Det är ju framgång vi är ute efter på Åland - och framgångsreceptet vi kommer med bygger på realistiska förslag som båda parter i den här politiska utvecklingsprocessen, Åland och Finland, kan tänkas gå med på.

Det har talats om någon slags ”kovändning”, senast i Niklas Lampis ledare (16.3). Det är ett sätt att nedvärdera oss, men ett felaktigt sådant: Förre (s)-ordföranden Barbro Sundback skrev i höstas i sitt förslag till ekonomiskt program, ”Egna Pengar i Börsen”, på följande sätt:
”Det långsiktiga målet är att Åland skall ha egen beskattning fullt ut. För att nå dit krävs acceptens av den åländska befolkningen och av Finlands riksdag och regering. Det nuvarande motståndet mot egen beskattning är stort både bland den åländska allmänheten och de politiska makthavarna i Finland”.

Nu, efter den så kallade kovändningen, sa Socialdemokraternas nya ordförande Camilla Gunell i lagtingsdebatten nyligen: ”Ökad behörighet skulle stimulera till en mer aktiv och ansvarsfull ekonomisk politik och med ökat ansvar kommer också mognad och kompetens. Problemet är att folk inte vill ha egen beskattning. De flesta tycker att systemet i dag fungerar bra. De flesta värderar tryggheten högre. De har heller inte tilltro till att åländska politiker klarar av en egen beskattning. Man är rädd för svågerpolitik och att förvaltningen inte klarar skatteadministrationen. Det är en oro som vi måste ta på allvar.”

Så, vi är alltså för utvecklad självstyrelse, men vi vill följa folkviljan och vill vi skynda långsamt. I båda uttalandena finns mycket av det som är (s) ledstjärnor: folkstyre, demokrati, trygghet, ansvar, kompetens. Socialdemokraterna vill låta frågan mogna och tar ansvar i välfärdsfrågor. Det är en raklinjig och långsiktig politik, tycker vi.