Ge pappor förutsättningar för att ta ansvar för barnen

I samband med debatten om bostadsbidragslagen i lagtinget nyligen diskuterades hur systemet missgynnar föräldrar som separerat, men som inte är närföräldrar, alltså den förälder som barnen inte är mantalsskriven hos. Det är en riksfråga och därför är den viktig att uppmärksamma i samband med riksdagsvalet.

I mer än 80 procent av skilsmässofallen i Finland är det pappan som inte är närförälder (Hbl 18.1.2015). Lagtingets social- och miljöutskott konstaterar att Åland är mer likt Sverige, där 40 procent av föräldrarna väljer att dela lika på ansvaret för barnen efter en separation. Bostadsbidragslagen tillåter bara att den förälder som barnen är skrivna hos har rätt att räkna med barnen i hushållets storlek, medan den andra föräldern betraktas som ett ensamhushåll. Detta gäller alltså även i fall när barnen bor vecka/vecka. Den förälder som barnen inte är skrivna hos får alltså ett mindre bostadsbidrag, oavsett om inkomstbilden är densamma, trots att behovet av större bostad är lika stort.

Ett modernt, jämställt samhälle måste ge pappor förutsättningar att ta mer ansvar för barnen. Idag är det föräldrar med hög utbildning och god inkomst som delar mest på föräldraledigheten. Det visar en svensk granskning från Tjänstemännens centralorganisation, TCO. De pappor som är hemma minst med sina barn är privatanställda som har en svag ställning på arbetsmarknaden.

Det här påverkar pappornas och barnens relation när föräldrar separerar. Enligt svenska Försäkringskassan, som gjort en studie kring detta, träffar barn de pappor som har varit föräldralediga oftare efter en separation. Detsamma konstateras i Finland: ”Livet efter skilsmässan går hand i hand med hur involverad pappa är när barnet är litet. Är pappan med i början och tar ut föräldraledigheten så är det mer sannolikt att umgänget fördelas jämnare efter skilsmässan”, säger Jukka Relander, ordförande för statens delegation för jämställdhetsärenden, till Hbl.

Det är glädjande att konstatera att åländska pappor i högre grad vill ta ansvar för sina barn efter en separation än genomsnittet i Finland. Ett sätt att uppmuntra detta ytterligare är att riksdagen beslutar att barn kan ha två hemadresser, precis som i Sverige.

Pappor behöver också ta ut mer föräldraledighet för att starka band ska kunna knytas mellan pappor och barn. Det är möjligt att ett mer jämställt familjeliv också ökar chanserna för att relationen mellan mamman och pappan ska hålla. Men det viktigaste av allt: Barn behöver pappor i sina liv! (insändare skriven tillsammans med Sara Kemetter)

Momsen ÄR visst platt

Är det att ta "socialt ansvar" att vara emot en momshöjning på alkohol, tobak, godis m m? Ja, det kan man fråga sig när man läser svenska riksdagsgruppens generalsekreterare Björn Månssons krönika i gårdagens Hbl. Det blir så tungt för de som INTE minskar på sitt drickande och rökande....ja, men kanske det är det som är poängen? Piska och morot....

Nåja, huvudtemat i Månssons artikel är att den nya finska regeringen borde ha höjt momsen med en procent för att få in pengar till statskassan.
Moms är ju lika för alla - så fast Månsson anser att det är konstigt att beskriva den som en "plattskatt" så är det ju just det den är: en plattskatt.

Ta då och tänk dig in i den ensamstående lågavlönade kvinnans situation: Hon skall fortsättningsvis handla mat och kläder och skulle i och med en momshöjning betala in mera till statskassan. Och lika mycket mer för varje liter mjölk till sina barn, som höginkomsttagaren betalar för sitt kaffe, sin avec och sin cigarr.

Jo, jag vet vad några av er tänker nu: överdrivet och hårdvinklat. Men tydligt.

Att vänsterpartierna i den nya regeringen gick istället in för höjd kapitalinkomstskatt, höjda grundavdrag och större förvärvsavdrag som stärker låg- och medelinkomsttagarnas utkomst.

Målsättningen är förstås att utjämna skillnaderna mellan fattig och rik i Finland (inklusive Åland). Det är lika viktigt som att statsfinanserna behöver stärkas.

Principer för principens skull, utbrister Månsson. Principer för jämställdhetens skull, säger jag.

Och apropå den höjda momsen på "onyttigheter": Här sa Ålands riksdagsledamot Nauclér tydligt i valrörelsen här hemma att det tyckte hon var en bra idé. Så svenska riksdagsgruppen verkar oenig på den punkten.