Intressanta könsperspektiv på miljöpolitiken

Vilka är det som protesterar när man ifrågasätter att bilismen ökar, när man vill begränsa köttproduktionen? Jo, framför allt män.

Detta blev lite av en aha-upplevelse för mig när jag lyssnade på ett seminarium på (S)-kongressen om feministiska perspektiv på miljöpolitiken. Det är ju t ex inte direkt kvinnorna i stadsfullmäktige som har argumenterat mest för att Mariehamn ska nedrusta kollektivtrafiken som man nu gör.

Män kör mycket mer bil än kvinnor, i Sverige är till exempel 3 av 4 bilar registrerade på män. I internationell och lokal politik talar man om att den som förorenar är den som ska betala (polluter pays). Hur betalar då de män som detta handlar om för sin livsstil?

Vissa undrar kanske varför Ålands socialdemokrater är det enda partiet på Åland som har jämställd representation i landskapspolitiken och i staden. Jag tror att svaret är att vi har en politik som tilltalar kvinnor. Majoriteten kvinnor prioriterar ett bra liv och en god välfärd, inte överkonsumtion och sifferexercis i alla beslut.

”Är det vettigt att ha som mål att vi arbetar så mycket som möjligt för att konsumera så mycket som möjligt?”. Frågan ställdes på seminariet (som för övrigt arrangerades av (S)-kvinnorna). Och vem styr det tänkandet? Mäktiga män inom näringslivet som har bra kontakt med mäktiga män inom politiken.

I det borgerliga Sverige minskar den offentliga konsumtionen, medan den privata ökar. Är det en politik som kvinnor vill ha? Sämre resurser finns för vård, skola och omsorg, som alla säger sig värna.

Och till den offentliga konsumtionen hör de gröna investeringar som måste göras. Mats Engström, journalist, civilingenjör och författare till rapporten ”Jobben i det gröna folkhemmet” skriver i den att marknaden för gröna jobb (inom t ex energi-, vatten-, biogas-, avfallsteknisk sektor) växer med 3-9 % varje år och sysselsätter 3-4 miljoner europeer redan idag. USA, Kina och Japan satsar kraftigt på förnyelsebar energi.

Men gröna investeringar som man gör nu kostar och Engström ställde frågan om Sverige verkligen har råd att inte göra miljösatsningar som skapar nya jobb för att man envist håller fast vid att man ska minska statsskulden och inte höja skatterna?

Till slut en intressant iakttagelse som en svensk skolpolitiker informerade om på mötet om det gröna folkhemmet: Den borgerliga regeringen har satsat 25 miljoner extra till bildning i entreprenörskap i skolan. Till lärande om hållbar utveckling tilldelades 50.000. Man får bara hoppas att ungdomarna blir gröna entreprenörer i framtiden....