I facebookgruppen Åland EKONOMI, som startats av några liberaler, pågår debatter om stort och smått.
Häromdagen handlade en "tråd" om hur stor andel av ålänningarna som jobbar i offentlig sektor. Färsk statistik från ÅSUB säger att det är 32 % av oss.
Flera av debattörerna reagerar med ryggmärgen: "Offentlig sektor är för stor" eller "två personer i den privata sektorn försörjer en i offentlig tjänst".
Det där med försörjning är ju dubbelt.
Det offentliga Åland försörjer också den privata sektorn. Utbildningsväsendet försörjer företagen med kompetent arbetskraft. Vägnätet försörjer företag som är beroende av bra transport. Sjukvården ser till att sjuka arbetstagare frisknar till så att de kan jobba igen. Barndagvården gör att fler (speciellt kvinnor) står till arbetsmarknadens förfogande. Lägg därtill offentliga investeringar som ger företagen uppdrag och entreprenader. Osv osv....
Röd Ungdoms Olov Hansson skriver det bra: "Nyckelordet är produktion, något som sker inom både det privata och det offentliga".
Ta t ex det landskapsägda spelbolaget PAF. De anställda där är någonstans mittemellan offentlig och privat sektor, men företaget drivs ju av det offentliga. Ett framgångsrikt PAF genererar ju massor med pengar till Åland - dessutom är de mesta speltjänsterna de säljer ju en exportvara, vilket är det allra bästa sett ur åländsk synvinkel. Posten är ett annat sådant exempel.
Så länge produktionen går med vinst (och inte konkurrerar med en privat aktör) brukar inte marknadsliberalerna klaga på dessa offentliganställda.
Nä, jag är riktigt trött på de här ständiga jämförelserna där vissa är tärande och vissa närande. Då ser man inte helheten i ett bra samhälle.
För övrigt anser jag att gruppen på facebook borde heta Ålands ekonomi. Det är viktigt att värna det svenska språket :-)
Vi borde ständigt lyfta fram detta, det är så enkelt och populistiskt och köra de där nära och tära snacket.
SvaraRadera