Anförande om hållbarhetsbokslutet

Anförande i stadsfullmäktige 26.4.2016

Bästa fullmäktige

Att läsa stadens bokslut är glädjande på många sätt: Årsbidraget blev 4,5 miljoner bättre än väntat, räkenskapsperiodens resultat blev 4,6 miljoner bättre än väntat, lånebördan minskade med över sju miljoner! Och samfundskatteinkomsterna har ökat med 2,7 miljoner. Det går bättre för Mariehamn än på länge, skulle man kunna säga.

Det är också glädjande att läsa hållbarhetsbokslutet.

Det finns fem miljömål varav det första är att MINSKA KOLDIOXIDUTSLÄPPEN.

Det beskrivs så här: Stadens övergripande klimatmål är att utsläppen av växthusgaser per invånare från verksamheter som staden kan kontrollera efter den 31 december 2017 är 75 % lägre än de uppskattade utsläppen 2002. Det skrivs vidare att "Åtgärder som syftar till att minska bidragen till klimatförändringar måste därför prioriteras".

Mariehamns stad har gjort mycket bra här, förstår man av bokslutet. Andelen biobränsle i fjärrvärmesystemet har ökat och man använder grön el. Energiförbrukningen har minskats med 30 % under förra mandatperioden, mycket tack vare personalens goda insatser. Inom staden har man testat elbilar och elcyklar och det talas om att välja bränslesnåla fordon när de ska förnyas och att minska körsträckorna.

Ingenstans ser jag däremot att man nämner kollektivtrafiken, mer än hur mycket utsläpp den står för. Det kan ju förstås bero på att den inte varit någon framgångssaga de senaste åren. Men i ett bokslut ska ju både positiva och negativa saker framgå.

I texten om Infrastrukturnämnden och vilka mål som uppfyllts kan man däremot läsa: Medborgarundersökningen 2015 gav ett högt betyg för stadens service. För skötsel av gator och vägar samt kollektivtrafik var resultatet dock märkbart sämre än tidigare och lite senare fortsätter det: För kollektivtrafikens del har konceptet ändrats helt med färre bussar, kortare rutter och nya passageraravgifter, men samtidigt också betydligt lägre kostnader för staden.

Vi vet de flesta av oss hur otroligt mycket resandet minskade när de här försämringarna genomfördes. 4 av 5 passagerare slutade att åka.

Vårt mål säger alltså att utsläppen av koldioxid ska minska i de fall staden kan göra något. Vi vet inte säkert, men det är rimligt att anta att bilkörandet ökat när folk slutat åka buss.

Det här måste vi göra något åt. Vi har en allt starkare ekonomi. Det är bra med budgetdisciplin och ramar som hålls, men vi måste också våga förbättra de verksamheter som blivit för dåliga.

Det är inte hållbart att ha bussar att snurra runt i stan, som nästan ingen åker med. Vi behöver utöka turerna så att kollektivt resande blir ett alternativ till bilen igen. På längre sikt vill jag att vi också tar bort avgifterna. Goda kommunikationer handlar inte bara om koldioxidutsläpp. Det är också en fråga om social hållbarhet. Att alla människor, oavsett t ex ålder och funktionshinder ska kunna transportera sig i vår stad.

Jag hoppas få se en text om den sociala hållbarheten i nästa års hållbarhetsbokslut.

Håller EU-projektet ihop? Tveksamt..

I ett tal i finländska riksdagen säger Finlands president att EU inte klarar av den okontrollerade invandringen, enligt svenska Tidningarnas Telegrambyrå.

Han fick förstås beröm av sannfinländarna.

Jag håller med på en punkt. EU klarar inte av frågan. EU-länderna tar inte solidariskt ansvar, utan vissa länder har fått ta en större börda. Jag har trott att tanken med EU är att harmonisera länderna, men det verkar vara svårt. Och då börjar jag på allvar fundera: Håller EU som projekt? Jag röstade nej en gång, eftersom jag tycker att den politiska kulturen är väldigt olika i EU-länderna. Visst finns det överstatliga frågor som man gemensamt behöver bestämma om. Miljöförstöring är en sådan sak. Flyktingproblematik kan vara det, men det kan ju finnas andra forum för sådana frågor - ja, t o m på global nivå.

En portugis får fritt ta sig till Finland och söka jobb och bosätta sig här, ja inte bara en utan hur många som nu vill. Samma gäller för greker, polacker och italienare. Men en syrier på flykt som enligt presidenten inte har "omedelbart skyddsbehov" (hur han nu kan ha koll på det) gör invandringen okontrollerad.

Enligt min mening ska vi först och främst ta emot syriern. Det räcker att se bilderna på TV för att förstå varför folk inte kan stanna. Men jag börjar bli tveksam till att den fria europeiska rörligheten är viktigast här. Dessutom, om vi ser krasst ekonomiskt på detta: Välutbildad flykting eller arbetslös östeuropé, vad är bäst för oss?

Många tror mer på en nordisk union. Jag också. Vi kunde vrida klockan tillbaka lite och skapa en stark enhet av Danmark, Finland, Sverige, Norge och Island. Vi kunde ha en generös flyktingpolitik för att visa vägen åt nationalister i mellaneuropa.

Vi kunde slippa ändlösa toppmöten i Europa som bara leder till begränsningar. Vi kunde istället följa vårt samvete och (åtminstone den svenska) tidigare politiken att ta emot invandrare som verkligen behöver hjälp men som också är en resurs.

Naturligtvis behöver även nordiska länder ha "kontroll". Vi behöver jobba mer med integration som fungerar. Här har föreningslivet en stark roll och bättre förutsättningar än byråkratiska myndigheter. Ge dem ansvar och medel för att jobba med integration!

Nu förstår du inte problematiken, kan du tänka. Jo, jag förstår hur många som söker skydd. Jag känner att det är orimligt att bördan enbart ska läggas på grannländer till krigsdrabbade länder. Vore jag toppolitiker som tar beslut om stängda gränser skulle jag brottas med dåligt samvete eftersom det enda rätta är att alla länder i fred hjälps åt.

På Åland finns det politiker som tycker att tjugo (!!!!) flyktingar är en stor börda. Men hallå! Om det var ett par tusen skulle jag förstå det. Men tjugo? Om det kommer tjugo balter, är det ett problem? De kan bara ta färjan....

Om inte Åland, som är en mycket rik region i Europa, kan bidra med att ge flyktingar en ny chans i livet, vem kan då? Vad ska man inte då säga i östra Turkiet??

Nej, det är dags att tala klarspråk. Ja till flyktingmottagning, nej till rasism, njaeee till EU!

Timeout i musikens tecken

"Mediatystnad" kallade min partikollega Miina det som varit sedan valet. Det kan väl stämma för mig också. Val är en urladdning och det första man tänker på veckan efter är inte att gå ut med nya politiska utspel.

Överhuvudtaget är valrörelser extrema på många sätt. Årets åländska val var intressant på många vis men den extrema personfixeringen fortsätter. Det är mycket "jag" i åländsk politik, alldeles för mycket. Partiernas valprogram verkar få allt mindre betydelse.

Nog om det.

Den som känner mig vet att jag inte räds för att framföra mina åsikter. För den som missat det ville jag väcka debatt om åländsk medias styvmoderliga behandling av hårt arbetande körer och gjorde en jämförelse med hur man bevakar idrotten. Journalistiken bidrar i allra högsta grad till vår verklighetsbild - men jag ser en annan verklighet än den som speglas i tidningsmedia när det gäller musiken och sången på Åland. Läs min insändare "Jag hade en dröm".

Vart tog Hallbäck vägen?

Ja, många av er har nog noterat att jag inte är på s-kansliet i vår (mer än som Mariehamnspolitiker och nyvald ledamot i infrastrukturnämnden). Efter sex och ett halvt år som sekreterare kände jag att jag vill ta timeout för att ägna mig åt det jag just nu brinner för och det är...:

Föreningen för Ålands gospel r f, som vi grundade och registrerade i december. Vårt första evenemang är på kommande: Gospelkväll i Hammarland 7 februari - but there´s more to come....

....för vi har tänkt ordna större gospelevenemang på Åland i höst och nästa år. Håll utkik, snart får du veta mer (och vill du bli medlem är det bara att ta kontakt).

Musiklekis på Bel Canto. Jag kommer att jobba på torsdagar för denna förening som har ett härligt utbud av musikkurser för ålänningar i alla åldrar. Där kommer jag också starta med en gospelkör för barn i 9-12-års-åldern. Hoppas att det finns många intresserade! Tipsa alla du känner!

Hoppar in som kantor. Debuten i Hammarland är redan avklarad, med klapp- och klang i Catharinagården....snart blir det som sagt gospelkväll, mera klapp- och klang, ungdomsmässa, ja, vi kommer också att dra en gospelworkshop ute på Lemböte med församlingens konfirmander....

Vill du lära dig spela brukspiano? Hör av dig till mig! Jag har haft elever förr och är villig att ta mig an några entusiastiska elever :)

Som sagt, kanske en aning mediatystnad vad gäller politik, men inte annars. Jag har varit återkommande gäst på min gamla arbetsplats Ålands Radio och pratat om gospel, vad som gör en jullåt till en klassiker och om året som gick i en panel i början av januari. Jag ska faktiskt till radion igen på onsdag och prata om barn och musik. Så det är liv i gubben. Vi syns i en (gospel-)kyrka nära dig, eller varför inte på Lilla Holmen, där jag doppar mig var och varannan dag..

Politik är att vilja och att samarbeta

Politik är att vilja mycket, men också att samarbeta. Det gäller att kunna kompromissa när så krävs men att samtidigt stå upp för sina löften och sin ideologi.

Socialdemokraterna är ett samarbetsparti. Vi har fått med våra frågor och genomfört många saker under regeringsperioden som varit. Ju starkare partiet blir, desto tyngre väger vår röst för allmän tandvård för fler, bra kollektivtrafik, insyn i kommunala bolag, verkligt hållbara miljölösningar, satsningar på barn och unga och förebyggande insatser för att förhindra psykisk ohälsa.

Socialdemokraterna har en livlig intern debatt, men när saker och ting väl stötts och blötts, är gruppen enig och samstämmig i de allra flesta fall. Därför är (S) ett tryggt och bra val.

Se er i spegeln på Nyan

Kära, Annika Orre.

I en krönika i Nya Åland (14.10) gör du dig lustig över politiska slogans. Jo. det var i och för sig skojigt. Men som du vet behöver de flesta texter en säljande rubrik. Det gäller såväl tidningens löpsedlar som partiers valprogram.

Du kunde ha skrivit en krönika om valprogrammen. Socialdemokraternas är fem sidor långt. De andra partierna har motsvarande program.

Det vore också klädsamt att du/ni på Nyan tog er en titt i spegeln. Ni har allt för ofta valt de enklaste lösningarna i arbetet inför valet. T ex är bevakningen av de mindre kommunerna i princip obefintlig. Jämfört med Ålands Radio är ni hästlängder efter.

I pusselbit-serien, med en fråga per dag, får ju partierna möjlighet att delge vilka vallöften man vill ge. Det är bra, men kritiska följdfrågor (d v s journalistik) saknas.

Det går att säga väldigt lite i en valannons. Det blir oftast namn, nummer och en rubrik. Mer har de flesta kandidater inte råd med. Men om du, Annika, eller någon av Nyans läsare är intresserade av vad jag vill jobba för, så har jag skrivit 159 inlägg sedan förra valet här på min blogg.

Glöm inte att rösta på söndag!

Min regeringskonstellation

En fråga som nästan aldrig besvaras inför åländska val är vilka regeringsalternativ som förespråkas. Det tar man efter valet, när man sett hur det har gått. Efter Å24:s partiledardebatt i förra veckan står det klart för mig att jag vill se en trepartiregering med Socialdemokraterna, Liberalerna och Moderat Samling.

Dessa tre partier har mycket gemensamt. S och MSÅ har redan regerat framgångsrikt ihop. I kommunfrågan talar alla tre partierna om förbättrad service som moroten för att förändra. Vi har alla varit tydliga i frågan om flyktingmottagning. I stadspolitiken kommer S och Lib bra överens, t ex gällande nu aktuella Edlagården. Det finns mycket förändringsvilja i alla tre partier. Och sist men inte minst kunniga kandidater.

Jag är för ett modernare och starkare Åland. Därför tror jag på en regering med S-Lib-MSÅ. Gå och rösta 18 oktober!

Märkliga svarsmöjligheter om bussen

Vi kandidater i stadsvalet har fått svara på frågor på kommunalval.nu som väljarna kan jämföra sina egna åsikter med. I frågan om stadsbussen saknades dock det svarsalternativ som är klokast - nämligen en avgiftsfri stadsbuss som finansieras både av Mariehamn OCH av landskapet.

Att landskapet inte stödjer kollektivtrafiken i staden med en enda cent är felaktigt. Det har jag påpekat i vårt arbete i landskapsregeringens kollektivtrafikutredning och det har framhållits av fullmäktige och stadsstyrelse. Ändå har landskapet visat kalla handen.

Att frågeställarna har missat denna diskussion är olyckligt. Det fanns däremot ett svarsalternativ om bussen som hette "avskaffas". Märkligt, med tanke på att det måste vara väldigt få som tycker att bussen inte alls ska finnas.