Snart vet vi - om IFK Mariehamn lyckades vinna finska ligan i fotboll. Det är nästan så att jag har lust att skriva att det är en historisk match, men eftersom jag som språkpolis inte kan förstå hur något kan bli historiskt på förhand så gör jag inte det ;)
Med åländska mått mätt har det var lite hype sen bortasegern mot Lahtis i måndags kväll. Då förstod vi att IFK kan avgöra utan att vara beroende av andra resultat i sista omgången. Aldrig har jag träffat så många halvt eller helt ointresserade som nu ska gå på match. (Vädret blir en utmaning idag, ser jag på prognosen, men det skiter vi i....)
Själv står jag i klacken som vanligt. Säkerligen kommer det att vara trångt och trevligt där - hoppas också på positivt hejande och mycket sång (det är därför jag står där). Jag har stått i klacken i ganska många år nu, men i år var första året som medlem i GMM. Ganska bra säsong att inleda med.
Med 35 års erfarenhet av läktarkultur måste jag säga att det 99 gånger av 100 är trevligt och gemytligt att gå på WHA. Imorgon lär ju inte alla få sittplats, men oroa er inte, man orkar stå i 90 minuter. Fotboll ska ses stående, du slipper bli kall om rumpan!
Jag ska inte gå in så mycket på fotbollsanalys - det är andra så mycket bättre på. Jag vill egentligen mest säga att "den 12e spelaren", publiken, kan ha en avgörande roll att spela. Det är inte alltid antalet människor som avgör, utan hur mycket och hur man hejar. Så låt oss heja fram IFK till GULD! Det blir i så fall fantastiskt!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar