Vinklad bild av (S) som ”stadsparti”

I Niklas Lampis ledare 28.1, som egentligen handlar om stadsdirektörens beredning kring fastighetsskattelagsstiftning, passar chefredaktören på att stämpla socialdemokraterna som ett stadsparti. Det är enligt min mening en falsk beskrivning.

Lampi talar om ”kommunalt navelskåderi” när han beskriver det förslag från stadsdirektören om lagstadgad lägstanivå på fastighetsskatt som ingen av oss i stadsstyrelsen ville gå in för utan vidare. Liberalernas Katrin Sjögren lade mycket riktigt förslaget om att landskapsregeringen måste komma med ett bättre faktaunderlag och beräkningsmodeller och det var något som vi socialdemokrater snabbt stödde. En enig stadsstyrelse föreslog en arbetsgrupp där staden och kommunförbundet kunde ingå. Vi hade alltså alla en horisont som ”sträcker sig bortom rondellerna” - för att använda Lampis uttryck.

Det parti som jag tillhör känner jag inte igen som ett parti som bara tänker på Mariehamns bästa. Tvärtom har vi till exempel varit drivande i frågan om den sammanhållna socialservicen. Av central betydelse för den reformen har varit en likvärdig och jämlik service för medborgare på hela Åland, alltså inte att ”dra hemåt” till staden. Jag och min partikamrat Sara Kemetter reserverade oss mot den del av stadens utlåtande om reformen som handlade om att staden skulle kunna tänkas vara värdkommun för den allåländska socialtjänsten eftersom vi värnar om alla kommuners inflytande.

Förslaget till renhållningsplan för hela landskapet, som Ålands miljöservice utfört, är en annan kommunöverskridande fråga som just nu är ute på remiss. Även här anser jag att det behövs mer samarbete. Det kan inte vara vettigt att som idag ha elva (!) renhållningsmyndigheter på lilla Åland (bara sex kommuner är med i Mise). Skulle man tänka enbart ur ett Mariehamnsperspektiv kunde man säkert anse att vi i staden kunde sköta avfallshanteringen för oss själva och strunta i glesbygden, men det är inte miljöpolitiskt hållbart. Åter ett exempel på när vi socialdemokrater tänker längre och utanför stadsgränsen.

Slutligen till raljerandet om att (S) inte har ”speciellt mycket emot nya skatter”. Skatt tar en kommun in för att finansiera den gemensamma sektorn, viktiga samhällsfunktioner såsom skola, omsorg och infrastruktur. Det är inget självändamål att överbeskatta medborgarna, men jag har en övertygelse om att många stadsbor vill hålla den höga servicenivå som staden har på sin offentliga verksamhet och därmed kan acceptera att det var nödvändigt med en måttlig skattehöjning inför 2014.

Det skulle vara intressant att läsa i en kommande ledare av Niklas Lampi vilka offentliga verksamheter han tycker att vi ska skära ner på för att hålla nere kommunalskatten. Är det större klasser i skolan han önskar sig? Sämre äldreomsorg? Mindre underhåll av gator? Ännu sämre kollektivtrafik?