Emmaus framtid och förslaget om att sälja ÅCA-huset är en het fråga i den åländska debatten just nu.
Igår var jag med på ett studiebesök och blev imponerad av den omfattande sociala verksamhet som föreningen bedriver. Det finns 14 anställda bara på Köpmansgatan och ett hundratal frivilliga som arbetar med återvinningsarbete och solidariskt internationellt arbete.
Nu är ÅCA-huset föremål för utredning om försäljning. Emmaus vill köpa huset men har inte råd att göra det till marknadsvärde utan har lagt ett bud på 400.000 euro. Att som i Rundradions nyhetsinslag i TV säga att "den lösningen inte verkar vara aktuell" är att gå händelserna i förväg och bara lyssna till stadsstyrelsens ordförande, Petri Carlsson (M), som säger att fastigheten är väldigt attraktiv och viktig för utvecklingen av centrum.
I ett sms i dagens Ålandstidning ifrågasätts att Emmaus skulle få köpa huset till ett rabatterat pris, eftersom detta i princip skulle vara att ge föreningen ett stort bidrag.
Jag tycker att det är rätt av staden att stödja på detta sätt eftersom Emmaus ger så mycket tillbaka till samhället. 14 personer sysselsätts och många av dem i form av s k stödarbete. Återvinningsarbetet sparar pengar och miljö. Det internationella arbetet ger människor i fattigare länder en chans att få det bättre.
En jämförelse när det gäller samhällsstöd. 2004, när IFK just gått upp i finska fotbollsligan, beviljade landskapsregeringen Mariehamns stad ett stöd på 1,6 miljoner euro för en utbyggnad av Idrottsparken. Stödet var "angeläget för att nå positiva samhällseffekter", stod det i beslutet. För stadens del innebar upprustningen bara första året (2005) en utgift på 250.000 euro.
Även här kan man alltså tala om en samhällsnytta och attraktivitet. Jag tror på nyttan av idrott och är mycket nöjd med WHA och glad över IFKs framgångar genom åren. I jämförelse tycker jag dock att ett samhällsstöd till Emmaus i denna kritiska situation är minst lika motiverat.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar