Inflyttade måste få inflytande

Det är med fasa jag läser i Ålandstidningen (19.4) att Sverigedemokraten Jimmie Åkesson gratulerar Sannfinländarna till valframgången med argumentet att det är glädjande att kritiken mot massinvandringen fått ett sådant brett stöd från den finländska befolkningen.

För mig som nybliven finländsk medborgare är det en gåta att man kallar immigrationen till Finland för massinvandring.
Idag finns det 168.000 utländska medborgare i Finland (Hbl 4.4).
Det är knappt 3,5 procent av befolkningen.
Tillsammans med de svenskspråkiga i Finland utgör de ungefär 8,5 procent av de bosatta i Finland.

Vem i Finland hotas av oss?

Jan Saarela, docent i befolkningsekonomi vid Åbo Akademi, ser den motsatta möjligheten:

Immigrationen kan på sikt gynna samhällsekonomin genom en ökad utrikeshandel när informationsbarriärerna blir lägre eftersom invandrare har kunskaper om sina hemländer, vilket gynnar handelskontakterna.

Det vet många av oss inflyttade – att vi tar med oss information om hur saker och ting sköts på annat håll – och ofta har vi på Åland haft en god förmåga att ta till oss det bästa från den omkringliggande världen.

Att vinna på att kritisera invandring är tyvärr ett vinnande koncept i den europeiska politiken – det får man konstatera. Lyckligtvis tar de flesta åländska politiker avstånd från dessa yttringar. Och det är med glädje vi kan notera att det inte finns något främlingsfientligt parti på fredens öar.

Men diskriminering på vardagsnivå finns ändå på våra holmar.

28 %, vilket motsvarar 7.000 personer på Åland, svarade i ÅSUBs undersökning ”Upplevd diskriminering på Åland 2010” att de känt sig diskriminerade.
En femtedel av dem, alltså 1.400 boende på Åland, känner sig utsatta på grund av sitt språk. Ännu fler, över 1.800 personer, på grund av sitt ursprung.

Detta är inte acceptabelt och detta är det allt för tyst om, vilket är en diskriminering i sig.
Av dem med icke-nordiskt modersmål svarade 8 av 10 att de blivit diskriminerade på grund av sitt nationella eller etniska ursprung. Nästan varannan av dem på grund av hur de ser ut!

Ett sådant Åland vill jag inte ha. Åland behöver inflyttade representanter i lagtinget och kommunernas fullmäktige som vet hur det är för att dessa problem skall motarbetas mer aktivt. Det är ett demokratiproblem att det inte är så.

Det finns ingen statistik över hur många lagtingsledamöter, av alla någonsin, som inte varit födda på Åland. Men har någon varit född utanför Norden? Inte vad jag kommer på. Ett internationellt framgångsrikt Åland behöver inflyttade. Som tur är är vi många och vi har skyldigheter i samhället i likhet med alla andra. Men vi har också rätt till inflytande.

Klyftorna ökar i Finland - därför är en röst på (s)-kandidaten Beijar viktig

På söndag är det val i Finland. Konstigt nog blir valdeltagandet förmodligen lågt på Åland. Ålänningar är tydligen måttligt intresserade av vad som bestäms i Helsingfors och måttligt intresserade av ideologier.

Riksdagsvalet är det mest ideologiska valet som ålänningar får delta i.
Här syns det tydligast var kandidaterna står när det gäller fördelningspolitik och socialpolitik.

Finländsk allmän välfärd har en relativt hög standard, men klyftorna ökar och har ökat men den borgerligt styrda regeringen.
Man kan tycka att en åländsk riksdagsledamot inte har så mycket inflytande. Men 1/200-del av riksdagen kan också påverka (det är i alla fall betydligt bättre inflytande än om Åland skulle ha en person i EU-parlamentet).

Christian Beijar är den som tydligast står upp för välfärdsstaten. Han kör inte med något borgerligt flum om att sänkta skatter skapar större välfärd. Vill man förklara det enkelt så är det som den intelligente rikssvenske nationalekonomen Johan Ehrenberg brukar påpeka: Sänkta inkomster till staten ger sämre möjlighet att betala för det gemensamma.

Det som ofta glöms bort är att det är viktigt att värna om arbetsplatserna i den offentliga sektorn. De som rationaliseras bort från den har inte fångats upp av den privata sektorn så som de borgerliga regeringarna i exempelvis Finland och Sverige har trott. Kom ihåg att offentligt anställda också betalar skatt och betalar för den gemensamma välfärd de också arbetar med! Det är ju knappast bättre att de bara går arbetslösa! Då blir de ju verkligen "tärande" för samhället och dessutom är det ett oerhört slöseri med mänskliga resurser.

Rösta för en kandidat från Åland som tror på den gemensamma sektorn, som har en vilja att hjälpa de 900.000 fattiga i landet och som har en stor insikt i hur viktig den sociala servicen är för folk som har det svårt.

Rösta på Christian Beijar! Det hade jag gjort om jag inte var för sent ute med att bli finsk medborgare, som jag blev igår....;-)