Erik Schütten, Ålands Framtid, fortsätter oförtrutet (Ålandstidningen och Nya Åland 6.9) att förespråka en nedmontering av offentlig sektor och att det är nödvändigt menar han är ”kalla fakta”. Han nämner oss socialdemokrater som huvudmotståndare i debatten om välfärden. Och visst är det så.
Det är en skillnad i samhällssyn det handlar om, knappast fakta. Den offentliga, eller gemensamma sektorn som den också kallas, är måhända dyr i mångas ögon och det finns inte någon anledning att skapa arbetsplatser som inte behövs, vilket är vulgärpropaganda att påstå. Offentlig sektor skall drivas smart och rationellt och tjäna medborgarnas behov. Tack vare en stark privat sektor kan det offentliga stå för mycket service som vi vanliga medel- och låginkomsttagare aldrig skulle ha råd att betala för själva: Dyra operationer på sjukhus, vägbyggen, barndagvård, skola. Det är det som är så fiffigt med det som kallas blandekonomi.
I större delen av den offentligt drivna verksamheten på Åland är jag övertygad att det är svårt för folk att förstå vad Schütten menar med ”överstor personalstyrka”. Är det på AMS, där personalen kämpar med studiestöd och arbetslösa, som de är för många? Är det de sjuksköterskor, som redan drabbats av permitteringar, som skall få sparken? Är det skolpsykologerna som han menar är onödiga? Eller skall vi privatisera vägnätet? Listan kunde göras oändligt lång på viktiga samhällsfunktioner inom offentlig sektor.
En nedmontering av det offentliga skulle dessutom drabba kvinnor betydligt hårdare än män, eftersom andelen kvinnliga offentliganställda är betydligt högre.
Ett övergångssystem
Schütten skyller det mesta på klumpsummeekonomin och en del på landskapsregeringens tilläggsbudgetar. Att klumpsummesystemet har nackdelar är riktigt och det är därför socialdemokraternas förre partiordförande föreslagit ett övergångssystem som skulle göra att vi kunde ta hand om våra egna skatteinkomster, utan att för den skull ta onödiga risker och tvingas bygga upp en kostsam byråkrati à la Färöarna.
”I ett ekonomiskt välfungerande samhälle arbetar majoriteten i det privata näringslivet”, skriver Schütten. Att den offentliga verksamheten skall bantas är för övrigt något som också Obunden samling upprepar. (Vad är det förresten för skillnad på ÅF och ObS egentligen?).
Den senast kända statistiken, för år 2007 (ÅSUB), visar att 64 % av de sysselsatta är privatanställda eller egna företagare. Andelen är ännu högre om man räknar med icke-åländsk arbetskraft i åländska företag (t ex på färjorna). LRs nedskärningar i krisens spår har förmodligen minskat den offentliga andelen av arbetskraften ytterligare. Varför så oroliga, när ca 2/3 av arbetskraften arbetar inom de privata näringarna?
Välfärd lockar till inflyttning
Den nuvarande ekonomiska krisen, eller jobbkrisen om man så vill, har drabbat både privat och offentlig sektor hårt. Men Åland står ändå starkt tack vare framgångsrika företag och tack vare att den offentliga sektorn är väl utbyggd och att den åländska välfärden i och med det lockar till inflyttning. Vi har, trots en hel del brister, överlag bra skolor, fina dagis, värdig äldreomsorg och ett bra socialt skyddsnät. Det skall vi komma ihåg när företrädare från Ålands Framtid talar om den överstora personalen inom offentlig verksamhet. Raserar vi den, tror jag inte på Ålands framtid.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar