Populärt med populism i åländsk politik

Återigen blir socialdemokraterna utmålade som populistiska i en insändare undertecknad av majoriteten av partierna i stadsfullmäktige.

Det här med populism eller inte har jag fastnat för av någon anledning. Det tål att tänkas på om man är populist eller inte för alla i politikens värld.
Wikipedia, som jag har använt mig tidigare av när jag funderat kring ämnet, ger en bra sammanfattning av begreppet här.

Den populism (s) har ägnat sig åt, enligt de andra partierna, är att vi ifrågasätter orimliga lönevillkor för en blivande stadsdirektör: Först och främst bonusen/löneutvecklingen som kunde ha höjt hans lön med 50 % på sju år. Och i andra skedet även grundlönens storlek och "någon semesterdag" (i själva verket betald tjänstledighet i ca en och en halv månad, enligt liberalen Folke Sjölunds och fs-aren Johan Ehns förslag). Visst ställer vissa av oss detta i relation till vilka villkor andra anställda i staden får. I den meningen "vädjar vi till folket och angriper en social och politisk elit" (Wikipedia). Med all rätt, tycker jag.

Högerpopulismen

Låt oss fundera över högerpopulism: Enligt wikipedia är det att "ha en liberal agenda med lägre skatter och minskad statlig inblandning i ekonomi och familjeliv." Det känner vi igen i t ex Frisinnad Samverkans partiprogram:
"Vår politik utgår från den enskilda människan och tron på varje människas rätt att bestämma över sitt eget liv. Nyckeln till ett socialt och ekonomiskt välmående samhälle ligger i människors livsglädje och företagsamhet. Människa och näringsliv har därför centrala positioner inom alla våra politikområden".
Även här angrips en politisk elit - de som vill använda politiken som en motvikt till marknadskrafterna. Vi som inte tror att privatiseringar och skattesänkningar gör alla löntagare lika lyckliga tycker att detta är populism.

Centern, ÅF, Obundna....

Och så har vi centerns populism: Rikta ekonomiskt stöd åt landsbygden och bönderna!
Ålands Framtids populism: Åland kommer att bli förfinskat om vi inte frigör oss!
Obunden populism: Homosexuella föräldrar är onaturligt....

Det kanske finns en inneboende populist i alla av oss?
Partierna/politikerna vänder sig till sina väljargrupper med det som går hem hos dem, speciellt när det börjar närma sig val. Konstigare är det nog inte.

God Jul! (och förresten....var inte Jesus populist när han angrep fariséerna, den sociala eliten på den tiden?)

Långt till rättvisa i tandvårdsfrågan

Jan-Erik Mattsson (c), ordförande i finansutskottet, berörde idag kort tandvårdsfrågan i presentationen av utskottets betänkande om landskapsbudgeten för 2011.
Vilka grupper som skall prioriteras, alltså få allmän tandvård på Åland, bör enligt utskottet utredas. Om man kan införa tandvårdschecker enligt modell från Sverige, bör utredas.
Eller som det står i betänkandet:
"Ett system med tandvårdscheckar bör utredas och i första hand riktas till någon av de prioriterade grupperna".
Det är alltså bara vissa grupper som skall få allmän tandvård - skillnaden blir bara att det kan bli andra grupper än de som prioriteras idag.

Det låter otroligt långt ifrån den allmänna tandvård som (s) vill införa.

Och en utredning har ju redan gjorts. Som jag tidigare har påpekat så gjordes inte några ekonomiska beräkningar i den, vilket betyder att det är svårt att ta ställning till vad en tandvårdsreform skulle kosta. Och nu låter det som om nästa utredning inte heller kommer att välja en inriktning mot en rättvis tandvård på Åland.

Enda positiva i sammanhanget: Utskottet tycker att det är önskvärt med en ambulerande tandvårdsvagn i skärgården, om "ÅHS bedömer det möjligt". Skärgårdsbornas problem med att inte behöva ta ledigt hela dagar från jobbet för att åka på tandläkarbesök på fasta Åland var ju något som Sven Sjöblom (s) lyfte upp på agendan nyligen. Hoppas att ÅHS bedömer att möjligheten finns.

En blivande stadsdirektör som inte kan räkna procent?

I dagens Ålandstidning fortsätter skriverierna om vad blivande stadsdirektören skulle ha tjänat om han fått en bonus på fem procent varje år under sitt sjuåriga förordnande. Om han ”lägger manken till” och uppvisar goda resultat av sitt arbete.

Det är inte lätt med matematik.
Edgar Vickström själv tror, enligt tidningen, att man bara multiplicerar med 6 år gånger 5 och att höjningen då blir 30 %.
Då har han missat något under lektionerna i procenträkning i skolan. Efter första året blir höjningen 5 %. Om vi utgår från förslaget om en utgångslön på 9.000 euro blir det 9.450. Följande blir 5 % på det: 9.922 osv. Ålandstidningen räknar idag helt rätt: Det blir en höjning på 34 %.

Men som reportern Tone Nordling mycket riktigt påpekar: Om man sedan lägger till en tvåprocentig löneförhöjning enligt kollektivavtalet så måste man multiplicera med 1,07 för varje år. Gör man det är lönen uppe i 13.506 euro det sista av de sju år som stadsdirektörens förordnande gäller.
Det blir en löneökning på 50 % (inte 44 procent som Ålandstidningen skriver).

Hursomhelst, det är en kolossal löneökning i jämförelse med vad andra stadsanställda får. Tänk er att alla de skulle ha samma löneutveckling! (eller bonus, som det väl sist och slutligen handlar om). Vad skulle då driftskostnaderna bli för den tungt skuldsatta staden? Det kunde vara nästa uppgift för procenträkningskunniga journalister att räkna ut....

Öppenhet att föredra så att folk kan reagera

Vad jag har förstått så har öppenheten i media varit uppe till debatt när det gäller besluten i stadens högsta organ om valet av stadsdirektör.
Jag tycker att det är mest renhårigt av politiker att säga vad de tycker på förhand. Tidningarna har skött sig bra och försökt få veta på förhand vad fullmäktigegrupperna tycker och vem som tyckte vad i stadsstyrelsen. Barbro Sundback (s) gick ut samma dag i tidningarna med en insändare som klargjorde vad hon tyckte.

En sak som dock blev oklart före var om den nu föreslagne blivande stadsdirektören krävde att få en bonus. Det säger han i Ålands Radio idag att han inte gjorde. Det var alltså någon annan som kom på den idén. Stadsstyrelsens ordförande? Ja, i alla fall var han (Johan Ehn) den som tydligast talade för bonusen i tidningsartiklarna inför fullmäktiges debatt.

Har man nu en beslutsprocess som innebär att stadsfullmäktige skall välja vem som förordas som stadens högsta tjänsteman, så får man räkna med att
1) Det kan råda delade meningar
2) Att om man är kandidat till jobbet, så får man räkna med offentlighet kring de lönekrav man har ställt (här är det intressant vad motkandidaten hade för lönekrav....?)
3) Att ens kompetens för arbetet diskuteras inför och på fullmäktigemötet.

Öppenhet är en viktig ingrediens i demokratin. Skall medborgarna/skattebetalarna ha en chans att reagera innan besluten tas, måste viktiga frågor upp på bordet. Som att stadsdirektören erbjudits en bonus om han "lägger manken till" och uppnår resultat. Det röstades bort av en majoritet av fullmäktige, på förslag från socialdemokraterna.

Bonus till anställda hellre än till direktör

Ikväll är det tillsättandet av stadsdirektör som är på tapeten i stadens fullmäktige. Detta ägnas stor uppmärksamhet i lokaltidningarna. Stadsstyrelsens ordförande Johan Ehn (fs) säger enligt Ålandstidningen att en stadsdirektör behöver en bonus för att "lägga manken till". Verkligen tveksamt. Speciellt om han skall ha en ordinarie lön på 9.000 euro i månaden.

Vad är det då han skall jobba extra mycket med? Till exempel att lyckas "få ner sjukfrånvaron och öka produktiviteten" (Ehn i Nya Åland). FS-ordförandens uttalanden andas fördomar mot offentligt anställda.

Lite elakt skulle han lika gärna kunna ha sagt att stadsdirektören "kunde se till att de anställda går på jobb, istället för att vara hemma när de är sjuka".

Nej, om nu produktiviteten ökar: Betala ut bonusen åt de anställda. Hemsjukvårdarna, skolstäderskorna och dagis- och eftispersonalen har större behov en sådan än en direktör som ändå tjänar 9.000.