tisdag 13 juli 2010

Valet - en ideologisk kraftmätning


Ett poltiskt mastodontjippo full med utspel från höger och vänster. Så kan Almedalsveckan i Visby 2010 sammanfattas.
Det var mycket intressant att följa PR-livet i Sverige under upptakten till valrörelsen. Under veckan duggade utspelen tätt och det är ett historiskt val i vårt västra grannland när vi för första gången har två block, två allianser som ställs mot varandra.
Av naturliga orsaker följde jag mest de rödgrönas insatser.
Mona Sahlin, som själv är övertygad om att hon blir Sveriges första kvinnliga statsminister, gjorde enligt min mening en mycket stark insats i sitt tal under torsdagskvällen. Hon behövde vara på hugget, för dels hade moderatledaren Fredrik Reinfeldt fått väldigt goda vitsord efter att han inledde veckan och dels ligger de rödgröna något efter i de senaste opinionsmätningarna. Sahlin lockade flest åhörare under veckan, 4.300 personer enligt Gotlands kommuns uppskattningar. Totalt beräknas 19.000 ha rest till Gotland för att delta i politikveckan.

Utspel och kamp om mediafokus

Enligt många bedömare var dock tisdagseftermiddagens rödgröna överenskommelse om skolpolitiken den viktigaste pusselbiten. Jag var där precis efter en mycket välbesökt presskonferens och kunde konstatera att (s) därmed tog udden av folkpartiledaren Jan Björklunds tal senare samma dag.
Utspelen och försöken att stjäla uppmärksamhet av varandra på varandras dagar under Almedalen var ett intressant skådespel. Den borgerliga alliansen svarade förstås med samma mynt och kallade till regeringssammanträde under socialdemokraternas dag, torsdagen.

Hög ungdomsarbetslöshet

Under mina dagar i Visby hann jag delta i ett antal seminarier, varav flera handlade om den mycket höga ungdomsarbetslösheten i Sverige. Det finns säkert flera skäl till varför den är bland de högsta i Europa, närmare 25 %, men från rödgrönt håll anser man att regeringens arbetsmarknadsåtgärder är för få och för mycket inriktade på coachning och för lite på vidareutbildning och praktik. S anser också att det är skrämmande med det ökade socialbidragsberoendet som de allt fler utförsäkrade hamnar i och vill därför förbättra socialförsäkringen.

Hoppas på ett regeringsskifte

Valrörelsen 2010 blir en ideologisk kamp. Från rödgrön sida gäller det att mobilisera väljarna, få fram den gröna tillväxtpolitiken allt tydligare och att visa upp enighet i sitt nya trepartisamarbete. Det gäller att agendan handlar om de rödgrönas hjärtefrågor helt enkelt. Då kan vi förhoppningsvis få uppleva ett regeringsskifte i Sverige, något som jag hoppas får en psykologisk betydelse i valen på Åland och i Finland nästa år.

Ålands socialdemokraters Mats Granesäter kommer att göra "praktik" i Sverige under valrörelsen och förstås finns vår ordförande Camilla Gunell med under den svenska valvakan. Då träffas också de nordiska socialdemokratiska partisekreterarna i Stockholm, alltså deltar jag i detta möte 19 september.

lördag 10 juli 2010

mp blir förhoppningsvis svenska valets vinnare


Ett sista kort blogginlägg från Almedalen, sedan hägrar stranden.
Miljöpartiets dag i Almedalen. Om inte mp blir det mest framgångsrika rödgröna partiet i höstens val blir jag oerhört förvånad. De gröna har alltid varit bra, men nu har man två kunniga och mediala språkrör, ett läge i politiken där man för första gången kan få rejält inflytande och en betongpolitik som inte lyckad att bekämpa.
Maria Wetterstrand är svensk politiks kanske allra skickligaste.

Peter Eriksson fick idag frågan om hur han ville beskriva henne:
- Smart, påläst och pratar tydligt så att hon inte kan missuppfattas.
- Och du själv då?
- Tvärtom....

Det var kul sagt. Eriksson har en självdistans och när Erik Blix (Public Service, P1) fortsatte fråga om Erikssons imponerande handikapp i golf och skämtsamt påpekade att handikappet var att han inte var moderat fick Blix snabbt svaret: Vi har nästan inga moderater i Kalix.

Summering av Almedalsveckan:
Inspirerande och lärorikt för mig som partisekreterare. Lite för varmt för min smak. Dåligt glutenfritt matutbud. Härliga bad i ett hittills algfritt hav. Alltså plus och minus. Största plusset får dock den trevliga kabaretgruppen Valvakna, som drev på ett trevligt och musikaliskt begåvat sätt med den borgerliga alliansen. Den ska jag se till att den kommer till Åland!

fredag 9 juli 2010

Väljarna vill ha tydlig politik


”I Sverige är vi alla mer eller mindre socialdemokrater” sa TV-profilen Robert Aschberg i en intervju i Åbo Underrättelser nyligen. Det ligger mycket i konstaterandet. Under Almedalsveckan som just avslutats har partierna tävlat i att hylla det svenska välfärdssamhället, till och med statsminister Fredrik Reinfeldt som inledde förra veckans politiska mastodontjippo med att förklara att det inte skulle bli mer skattesänkningar som kunde hota den generella välfärden.

I förra valet påstod moderaterna att de var bättre på att driva socialdemokratiska hjärtefrågor än socialdemokraterna. Att den förda regeringspolitiken lett till ett ökat klassamhälle och större skillnad mellan fattig och rik talar Reinfeldt nu tyst om eller förnekar.

Den nordiska välfärdsmodellen – den rättvisa fördelningen och den starka offentliga sektorn - har ett starkt stöd hos den svenska befolkningen.

Det svenska opinionsinstitutet Novus gör intressanta mätningar av vad folk uppfattar är de frågor där partierna är starkast. Vid sidan av Moderaterna låg Miljöpartiet i ”medvetande-topp” i den senaste – få har missat att mp kämpar mest av alla för att förändra det gråa industri- och slöserisamhället till ett grönt framtidssamhälle. De gröna har lyckats att vara tydligast med vad de vill till skillnad från otydliga Centern, som varit osynligast under mandatperioden om man få tro Novus undersökningar.

För mig var det förstås intressant att få veta hur (s) uppfattas och så här säger vår svenska grannbefolkning (inom parantes jämför jag den svenska opinionen och den åländska s- politiken):

Socialdemokraterna värnar de sociala trygghetssystemen och den generella välfärden. (Här är det lätt att erinra sig debatten om garantilagen, där (s) ensamt hävdat ”minst samma sociala rättigheter på Åland som i riket”)
Rättvisa är ett socialdemokratiskt nyckelord. (Vi sparar inte på gamla och sjuka och kämpar för ett starkt ÅHS, vi behöver en tandvård som alla har råd med, skärgårdsbor har rätt till likvärdig hälsovård och polisbevakning)
Socialdemokraterna förknippas med offensiv arbetsmarknadspolitik. (Vill satsa på utbildning och mer resurser till kampen mot ungdomsarbetslösheten som är förödande för våra åländska ungdomar).

Själv skall jag delta i en arbetsgrupp som skall se över socialdemokraternas miljöpolitik inför lagtingsvalet 2011. Det skall bli intressant att fördjupa sig i globala ödesfrågor sett ur ett lokalt åländskt perspektiv. Miljöfrågorna har sannerligen inte dominerat agendan under den lib/center-ledda regeringsperioden så här behöver (s) aktivt sätta frågorna i fokus.

Utredaren Arne Modig på Novus förklarade att ett val vinns av den som är tydlig i sina kärnfrågor och som lyckas mobilisera sina sympatisörer.
Ålands socialdemokrater har som ambition att driva en tydlig politik. Ibland är det förknippat med obehag att vara tydlig, för det kommer ofta anonyma mothugg som andas ett märkligt sosseförakt. Debatt på saklig grund tar vi gärna, men anonyma nedvärderande sms och nätkommentarer tillför inte åländsk politik mycket av värde.
Jag är övertygad om att många ålänningar vill ha trygga system, generell välfärd, rättvisa och en offensiv miljöpolitik. Därför behövs vi rödgröna socialdemokrater i åländsk politik.

Novus presentation på Almedalsveckan finns att ladda ner från www.novusgroup.se.

När mätandet går till överdrift


Oj, vad det mäts i Sverige. Det verkar som om allt svensken tycker och tänker skall analyseras in i minsta beståndsdel inför det kommande valet. Tidningen Resumé t ex har kollat hur sossar väljer i vardagen: Volvo vinner valet mot Saab, Aftonbladet slår Expressen, Sveriges Television övertrumfar TV4 och Melodifestivalen slår Idol (....allt stämde på mig förutom bilfavoriten).

Frågan är vad strategerna gör med alla denna information som samlas in.
I samma tidning läser jag nu att svenskarnas förtroende för Mona Sahlin har ökat igen. Frånsett den skepsis jag just uttryckte för för många opinionsundersökningar så blir det intressant att kolla in nästa fötroendemätning. Efter Monas engagerade tal, som enligt allianskollegan Maria Wetterstrand gjorde att det har ”vänt”. Jag känner mig osäker på om det är så. Och känsla är viktig för en positiv och engagerad valkampanj.

Gick förbi en valstuga på väg för att ta en titt på socialdemokraternas reklamprylar, som jag för övrigt tycker var väldigt vita och bleka, varför satsar man inte mer på det röda? (fast det finns säkert någon opinionsundersökning om att sossar gillar mer vitt och mindre rött som ligger bakom det beslutet....).

Precis när jag tar bilden övertygar tjejen i båset tjejen som står nedanför med det enkla (något negativa) kampanjbudskapet: Du vet väl hur många arbetslösa det är nu med Reinfeldt som statsminister?

Negativ kampanj är när man påpekar alla brister med motståndarna istället för att tala om sin egen vision för framtiden. Mona Sahlin balanserade bra mellan negativt och positivt i sitt tal i torsdags. Hon ingöt framtidstro i sina åhörare (över 4.000 var vi för övrigt). Det kanske är därför Wetterstrand känner att det har vänt. Hoppas, hoppas, hoppas att hon har rätt i det.

torsdag 8 juli 2010

Märkliga påståenden från centerledaren

Idag är det socialdemokraternas dag i Almedalen.
Jag bestämde mig för att ta en lugn förmiddag ute på östra Gotland där mina vänner bor - allt för att ladda inför kvällens socialdemokratiska föreställning i Almedalen. "Nu gäller det verkligen för Mona Sahlin att prestera" sa Sveriges Radios inrikespolitiske "expert" i morse. Visst, hennes ledaregenskaper är viktiga och det är lite upp till bevis efter en rejäl försämring av det s k opinionsläget.
Men läget som femte parti ut under veckan tror jag är perfekt. Hon kan haka på och ge de borgerliga på näsan, inte minst skall det bli intressant om hon väljer att fokusera på statsministerkampen mot Reinfeldt eller om hon pratar mer blockpolitik.

Mona har ju fyra motståndarpartier.
Centern är ett av dem och jag måste säga att Maud Olofssons tal igår kväll var det klart sämsta hittills. En mycket märklig humor(?) var det åtminstone när hon försökte påstå att de rödgröna ville ha planekonomi, ja, det verkade faktiskt som hennes största politiska gärning varit att man köpa Alvedon på Ica numera, alltså att Apoteket avreglerats.
Det kan man ju tycka vad man vill om, men om det är succén när det samtidigt är så att de sjukskrivna tvingas jobba och låglönejobben i pigsamhället är centerns framgångsrecept, ja då är det HÖG TID FÖR REGERINGSSKIFTE i Sverige! Om centern halkar under fyraprocentsspärren så blir åtminstone inte jag olycklig....

onsdag 7 juli 2010

Mona var ovanligt tydlig på rödgrönt mingel


Det blev en rivstart för mig på Almedalsveckan i Visby. Efter femton minuter på ön var jag inbjuden på rödgrönt mingelparty på St Hans café. Där rådde en nyfiken men lite avvaktande stämning. Det är ju valarbetare från tre partier som möts och skall lära känna varandra. Kunde inte låta bli att fundera på vilket av de tre partierna som vinner på samarbetet? Känns inte nödvändigtvis som om det är sossarna. De måste ju anpassa sig mest som är störst och det som troligen är svårast är att de måste anpassa sig ganska långt åt vänster. Men sällan har jag hört Mona Sahlin vara så tydligt ideologisk som igår när hon sa att hon ”HATAR KLASSAMHÄLLET”. Då log Lars Ohly brett.

Och det är dessutom ovant för socialdemokratin att inte kunna styra på egen hand.

Miljöpartiet känns starkast just nu och har Maria Wetterstrand som den klart mest lysande stjärnan bland alla de rödgröna.
Intressant att höra språkröret Peter Eriksson och vänsterledaren Lars Ohly elda upp en massa socialdemokrater  Alltså elda upp i betydelsen få igång dem, inte elda i Gudrun Schymanbetydelse (hon eldade upp 100.000 spänn för att protestera mot låga kvinnolöner igår).
En kampanj för jämlikhet/jämställdhet sjösattes på den rödgröna eftermiddagen. 50/50 kallas den och den stödjer jag helhjärtat. Annat vore korkat när man har fyra döttrar ;-)
Idag blir det intressantast att lyssna till partisekreterarna Baylan (s) och Schlingman (M) som skall prata om hur man mobiliserar väljarna i valets slutskede. Räknar med att få något riktigt matnyttigt med mig från det seminariet som också gästas av USAs Sverigeambassadör.

måndag 5 juli 2010

rödgrönt på Almedalen i veckan

Så var det dags för min första Almedalsvecka. Har försökt följa med lite i alla specialprogram som visas i SVT och TV4....det börjar bli som med fotboll att det är lättare att följa evenemangen på TV än i verkligheten. Men å andra sidan: på plats kan man ju välja vad man lyssnar på och vem man pratar med.
Som åländsk partifunktionär har man förstås en rätt fri roll på ett svenskt politikjippo. Så var det på svenska jobbkongressen i vintras och så blir det väl här med.
Har dock lovat Ålandstidningen en debattartikel till nästa vecka. Tror att den kommer att handla om politisk kampanj och politisk retorik, men det kan förstås bli något helt annat som jag fastnar för.
Intressant hittills tycker jag är bilden som moderaterna gärna vill framhålla: att Reinfeldt skall vara någon slags landsfader. Personligen tycker jag att den moderata valstrategin är så otroligt lätt att genomskåda: Vi låtsas att vi är som sossar och att vi värnar välfärd, tänker på de svaga och på miljön....vi tar alla framgångsrika sosse-slogans och så gör vi dem till våra och låter vår nallebjörn till partiledare stå och se klok ut i TV och så får han framföra att han tar ansvar, tar ansvar....summerar man är ju det största ansvar moderaterna tagit att de ansvarat för att rasera systemen för sjuka och arbetslösa i Sverige (ca nio procent!).

Annars är det mest intressanta (och skrämmande) scenariot i mitt gamla hemland att centern eller kristdemokraterna skulle åka ut och rasrena sverigedemokraterna skulle komma in. Tänke tillbaka på Bengt Westerbergs rakryggade uttåg ur TV-studion när nydemokraterna kom in....mera sådana tydliga ställningstaganden!

Ska bli kul att träffa min före detta arbetskamrat Uje som arbetar för vänsterpartiet, min före detta arbetskamrat Fredrik som arbetar för socialdemokraterna. Och det blir intressant att vara med även på miljöpartiets dag på lördag. De är ju det mest framgångsrika rödgröna partiet just nu, så där gäller det att se och lära. Mp är ju bra på att locka unga och det behövs ju verkligen.